Mia Jäverlings Blogg

Med risk för att låta gammalmodig och skroltig som en gammal Singer symaskin av trampmodell, så förmedlar jag ändå mina tankar.

Överallt läser jag "Vi måste spara", det gäller kommuner, landsting och av privatpersoner.

Har det inte varit så i alla tider att man ska spara för bistrare tider, inte överkonsumera, ha en buffert ifall något ska inträffa. Är det bara jag som fått något sådant dåraktigt inpräntat i mitt huvud.

Dagligen i tidningar läser jag att lågkonjunkturen kommit som en chock, liksom en bomb släppts ner över hela världen och vi står och kliar oss i huvudet, undrar vad som händer. Nej så är det inte utan överkonsumtionen är en del av tidens tand. Jag ska vara ägare av allt, ingenting ska jag kunna motstå. Om jag ska jag kunna se på Tv nyheterna ska jag ha dekodrar, kort, sladdjävlar till förbannelse och paraboler, eller speciella antenner. Tv:n ska självklart vara platt, LCD, Plasma, TBC eller ABF. Till detta försäkringar ifall väggen skulle braka.

En billig tvättmaskin kostar idag 2990:- medan en lagning av en trasig är omöjlig eller en tusenlapp dyrare. Ett nytt batteri till en skruvdragare kostar 800 spänn, och en enkel nu maskin 700 kr. Var finns rimmet och resonen?

Under "slit- o slängrevolutionen" på 70, 80 90 talet har vi lärt våra barn allt detta. Idag ser man yngre människor som har miljonlån, Fiskarhedens villa med dubbelgarage och utanför står det en ny volvo och ett mindre shoppingekipage, bredvid den nya husvagnen. Hur blir det för de här människorna om de går in i en arbetslöshet, eller väljer att inte leva med varandra resten av livet. Jo självklart skuldsatta över sina öron, och en stundande katastrof.

För mej som har varit fattiglapp i hela mitt liv, måste säja att jag har varit lycklig ändå, för att ni inte ska tolka detta som avundsjuka. Nej jag vet bättre än så. Det är många som har slitit för att ekonomin ska gå runt, vissa gånger har den varit på minussaldo. Då kommer snabbt ett papper som påminner mej om min fadäs att jag inte betalat. Något som säjer att nu har du inte gjort rätt. Dessa brev dimper inte endast ner hos mej utan till andra fattiglappar också.

Vi kan inte konsumera och leva över våra tillgångar, utan måste hålla oss till en styrd hushållsekonomi. Alla måste vi äta, helst ha någonstans att bo och som extravagans kanske ett klädesplagg då och då. Eller för många är kläder en utgift som ger ett stort hål i plånboken och barnen kanske får billigare märken på sina paltor. Där finns också ett problem, för det går ju inte som tonåring ha vilket märke som helst, för det om något syns hos de som har de märke som de privata intresset styrt in ungdomar att de ska använda.

Vi vanligt folk måste slå i backen och hejda oss, vi måste gneta och spara för att hålla oss flytande. Det är ingen konstig matematik inte ens för mej som ofta skolkade ifån det ämnet för att det var slitsamt och svårt. Dessutom hade de bokstäver i talen som gjorde mej mer förvirrad.

Hur blir det då när det här vanliga folket, som är intresserade av politik och bestämmer sej att nu ska jag börja arbeta för det jag tror på. När de landar i ett kommunhus, med en säck av skattemedel, pengar från regeringen, EU kronor och diverse pensionsspekulatonspengar. Då är det som fan går lös i huvudet. Det ska byggas ett samhälle i faluröd betong, det ska grävas i varenda kvadrat meter jord. Avloppsrör går som ett nervsystem under våra fötter, med skiten rinnande under oss. De gräver i säcken med pengar, spenderar dem år från år utan att överhuvudtaget ha någon som helst koll på förskingringen.

Föräldrar kan inte gå tillbaka till sina arbeten för det finns inga dagis, gamlingarna sitter på sina boenden och gråter helt sysslolösa för terapiavdelningen är ett minne blott. Alla de mjuka självklara saker som ska finnas i ett samhälle är borta, och med det också tryggheten.

De som raserar vår ekonomi i kommunen vägrar också att någon ska få titta ner i pengasäcken, de är rädda för att även malkulorna är uppätna av deras betende. Endast malen flyger omkring och lever gott av det tyg som säcken är gjord av. Snart är säcken ett minne blott.

Vår kommun är ägare till en tomsäck, samt har en budget på minst minus 100 miljoner. Hur kunde dessa politiker få komma ifrån ett liv med hushållsekonomi till en kommunal verksamhet och skövla de skattekronor som fanns i säcken under så många år.

Hur kan det vara möjligt att sådan förskingring får fortgå, det är för mej ett så stort frågetecken att det inte ens går in i bloggen.

När vissa får makt över folket, och det spelar ingen roll om de är vanliga människor, då är det något som knäpper till i huvudet. De stiger in på en arena, där folket jublar och ser dem som en messias och de får en övertro att en eller några ska kunna styra och ställa. Gudskelov finns några kommunala lagar som kan stoppa dårskapet ibland.

Se de ledare i Afrika som kommit från ett simpelt liv, när de kommer i maktposition då slår det tvärslint och de mördar och suger ut folket för att behålla makten. Passar det inte då blir det ett skott i pannan på de som inte tiger.

Min känsla i ett tidigare inlägg var helt korrekt. Magkänslan sa att någon chef hade varit inne och läst på bloggen. Enligt djungeltelegrafen bekräftades det. Det var bra att denne av en "händelse råkade" hamna på min sida. Du behöver inte alls se mej som ett hot, jag har, och ska bara skumma av lite på ytan och har delgett en del tankar och känslor runt företaget, organisationen, fallskärmar och dåliga satsningar. Jag svärtar inte ner företaget, varken jag eller mina arbetskamrater, det klarar organisationen av så  bra själv. Men att någon chef ändå kikar in här och läser av, tycker jag är intressant för då är det ändå något som surrar i luften på arbetsplatsen och att  ni ser mej som ett hot, få vågar tycka fastän jag vet att det är många.

Som vän av tryckfrihetsordningen, och min ärliga läggning samt att jag inte är rädd för att tala om vad jag tycker i min alldeles egna blogg, så fortsätter jag att skriva vad jag vill. Den dagen jag lämnar er så lämnar jag för gott, även som kund. Och det är många före detta anställda som inte gärna kommer tillbaka.
Vad kan det bero på?

Längst uppe i det högra hörnet på denna sida finns ett X, på det trycker man om det inte passar, det du  läsare läser. Då för försvinner bloggsidan och du slipper läsa vad som skrivs här. Lägg inte ner energin på att inrikta på en enskild sida utan ta och gör något konstruktivt av den situation som nu uppenbarligen existerar.
Jag har bott på flera ställen i Sverige och arbetat, jag har alltså varit anställd på flera plateser än min nuvarande. Jag har mött chefer som varit ypperliga och klarat sin uppgift som ledare galant, jag har även träffat chefer som inte tål kritik och är dåliga ledare. Jag har att jämföra med. Du som läser den här bloggen gör ett eget val, om du inte tål att läsa det som skrivs så stänger du enkelt ner den. Jag tänker inte lägga ner mer energi nu på chefer som jag anser vara inkompetenta. Ni betyder föga för mej.
Sanning och rättvisa vinner i det långa loppet.

Hur det än är så kommer folk och fä alltid att kämpa och tycka - människor med åsikter kommer alltid att finnas...

Den här veckan har jag haft 100 stycken fler besökare än vanligt, och det tycker jag är bra. Genom hör- och kommentarsägen visar det sej att det finns ett intresse hos människor att följa det här. Tack för alla glada kommentarer jag hört om att jag gör rätt som lämnar jobbet


Om nu du känner dej på något vis träffad så är det upp till dej.Ta och se om i ert eget hus istället för att haka upp er på vad jag skriver, på tisdag klockan 18.00 är jag borta.

Min lediga dag blev alldeles kanon, en dag ute på isen ute på Runn. Yngsta grabbens skola hade friluftsdag och jag och Micke samt stora sonen följde också med. Micke, och en annan gubbe, farfar till en kille hjälpte till och borra, jag blev assisterande krokutdragare ur vantar och ryggsäckar. Fick hoppa runt lite. En liten stund fiskade jag, men det blev inget. Några små aborrar kom upp från hålen under dagen men det var väldigt magert.
En skön dag bjöds det på trots att solen aldrig riktigt orkade fram.


I matsäcken hade vi packat kaffe, varm choklad, blåbärssoppa och goda mackor. Självklart var apelsinerna nerpackade tillsammans med allt. Otrolig vad gott det är att fika när man är ute i kylan på isen. Allt smakar gott.



Ungarna var fantastiskt tålmodiga och var så ivriga att få fisk, trots att de var få som fick napp så kämpade dom på. Jag beundrar att dom aldrig tappade hoppet. Dom var framme flera gånger och fick tips av Micke och i dom hålen han hade fått upp någon aborrpinne så bönade de om att få ärva hålet när han skulle borra upp ett nytt.



Min stora grabb var också tålmodig, även om han efter någon timme intog ett ryggläge. Alla knep funkar. Han hade några hugg, men ingen storfisk vill bli krokad. Det var synd för han skulle behöva en riktig valhaj på kroken. Men han tyckte det var en skön dag och önskade att vi skulle ut snart igen.

Den här mannen han är alltid nöjd, bara han får fiska. Sedan vad det är för fiske spelar mindre roll bara att ordet fisk ingår i namnet så ställer inte herr´n till med något större väsen. En nöjd människa, som aldrig suckar så länge han håller i en rev.

---

Sedan är det som alltid när jag är ute på något, då dyker det upp saker som jag aldrig kan förvänta mej ska hända, Som idag när man sitter på isen, ser naturen runt om, fiskande människor och massor med snö, och på den plogade banan åker folk skridskor. Rätt som det är så travar tre karlar klädda i dräkter som tävlingscyklister har, över isen i tre decimeter snö med cyklarna hängande över axlarna. Där pulsade de och jag förstod aldrig om det var nåt Giro de Italia som cyklat vilse. Ganska dumt såg det ut. Dom vandrar långt bak med en uppdragen båt i bakgrunden.

"Här baxar de omkring med sina tävlingscyklar, säkert hade de dubbat..."

 

Uttrycket "inte ett jota" med betydelsen "absolut ingenting" har sin bakgrund i att Jesus i Matt 5:18 enligt originaltexten säger att inte ett jota av lagen skall förgås. Då lagen (Torah) är skriven på hebreiska är det rimligt att anta att Jesus syftade på motsvarande bokstav i det hebreiska alfabetet, bokstaven Yod (י), som är det alfabetets klart minsta bokstav.

Då visste vi det också att det betyder absolut ingenting, om jag nu ska stäva efter att inspireras till ett inlägg får jag nog prova andra infallsvinklar. Om jag skulle gå in på den kommunala budgeten då kommer alla att stöna och sucka unisont i en kör: "Å, nej..." Därför lämnar jag det för dagen.

En dag då skrek min son högt i vardagsrummet så jag höll på att tappa ägget till Pytt i Pannan i köksgolvet av skräck.
"Åååh, dödens röda ring, jävla skiiit." jag rusade till rummet och stod förskräckt och stirrade fundersamt och undrade vad det var för en dödens ring som uppehöll sej hos oss. Det visade sej att det var sonens x-box som kraschat och på on/ off knappen lyste en röd ring. Detta en känd signal i spelvärlden att något försskräckligt inträffat. Den hade gått sönder och fick åka på en resa till Tyskland, för där kan dom fixa dödens ring.
Nu nyss hemkommen från det Germanska riket står den där igen fullt brukbar flera timmar om dagen, och som kompensation fick han 1 månads X- box Live, alltså för en lekman som mej kan det bara betyda att det är något bra för sonen och något som är mindre attraktivt i mina ögon. Det är väl att man kan spela på nätet, vad jag kan lista ut.
Det är en riktigt ful reklam som Microsoft kör. Jag kan väl bara hör hur det kommer att låta om en månad när det abonnemanget tar slut...
Dödens röda ring är ytterligare ett begrepp som vi vuxna kanske måste lära oss. Såg på nätet att det heter "Röd Rong"


Jag läste en annons i en tidning om en kryssning, glasögonen låg någon annanstans. Det var en sån där "fyllekryssning" och folk uppmanades att ta Danskorna med sej. Jag gick väl i taket en sekund och tyckte att annonsen var väl sexistisk, jag läste fel, ursäkta kära kryssningsföretag. Det stod att dans skorna skulle med inte flickorna från Danmark. Jag måste lära mer om tålamod och vara med nogrann med vad jag läser.


Hur det än blir så går dagarna framåt, jag har varit hos min personliga coach på Antenn för tredje gången och det känns bara bra. Jag har ett besök till om drygt en vecka och efter det undertecknar jag papperen att jag lämnar jobbet.
Halelulia befrielsen är nära och bakom mej lämnar jag det brinnande Harmageddon. Aldrig har jag varit så tillfreds med beslutet som i detta fall och jag känner att jag börjar bli fullt frisk.
Visserligen vet jag att jag har ett häftigt arbete framför mej med att ordna till utbildning och diverse praktiska saker, men ändå känns det roligt att veta att något nytt ska komma igång.

Det jag nu har framför mej är två spelningar, och inför dessa vässar jag mej och övar ganska flitigt. Jag ser verkligen fram emot att jag får vara med och dra några låtar på dessa tillställningar. Jag undrar varför har jag inte spelat på över 20 år, har jag varit alldeles borta i skallen. Jag har väl inte fattat ett Jota vad jag förstår.

Om någon undrat och det har ni väl ändå inte, över pimpelspelet Pro Pilkki 2 så har jag spelat det på nätet en hel del. Jag har tävlat mot en hel del Ryssar, Polacker samt min fisketokiga man och jag som aldrig lagt ned någon tid på spel tycker att det är otroligt roligt. Jag skjuter inte ihjäl någon, men jag fiskar upp datafisk. Visst låter det fånigt, och det är väl egentligen det men det är skitkul. Helst då när jag ger Gubben däng, och han fattar inte ett Jota.



Föresten så tror jag att det blir kattskit av den där "mannaminnesstormen", om John Pohlman varit aktiv då hade han aldrig skrämt upp alla Sveriges vaktmästare. Dagens meterologer vet inte ett Jota...

Jag läste i gårdagens Expressen att en snöstorm är på väg ifrån Sibirien, den väntas landa i Sverige framåt Torsdagen. Det skulle bli en sådan storm som det kommer att talas om efterråt. En mannaminnesstorm. Det skulle komma upp till två decemeter snö i vissa delar av landet. Jag undrar nu, är det något att mannaminnesanteckna. Tänk för ett tiotal år sedan när Gävle fick 70 cm på ett bräde. Det talar vi om än i dag. Det är ett mannaminne det.
Hur som helst ska det först ner, sedan skottas bort, smälta för att sedan ånyo bli en vår. Så särskilt oroad är jag inte. Allt har sin gilla gång vare sej vi vill eller inte.

---
En ridskola i Borlänge söker nu nya medel för inköp av nya hästar, de gamla har tagit slut. Deras hästkrafter har efter alla år sinat.
För övrigt om jag får skriva om en helt annan sak så införde EU en regel om att vi inte skulle få använda hK som benämning på motorer, det skulle säjas cc alltså kubik. Alla K beteckningar på Gräsklipparna skulle bort för att kubik skulle bli den nya svenska standarden, bara för att så var det i Amerika. Nu har de i Bryssel ändrat sej igen så nu får vi behålla hästkrafterna. Jag tycker att EU är en jävla tokförsamling. Lägg ner...
Ja ridskolan ja, en tjejsport som förtjänar att bli sedd, klart att de ska få nya hästar tycker jag.
Men med Borlänge Kommuns sparbeting blir man ängslig vilket svar ridklubben ska få. Jag är inte särskild förvånad om de säjer nej, men måste tro på ett ja.
Om det skulle bli ett nej då får jag en syn framför mej hur ett av våra (utav sex) kommunalråd Nils Persson lämnar över en kartong med kokosnötter. För bilden av riddaren i filmen och hans vapendragare som assisterar som häst i "Monthy Pyhton and the holy grail" blixtrar förbi mina näthinnor.