Länge har jag varit premunerant på en lokalblaska som heter Borlänge Tidning. Även då jag bott utanför Dalarnas gränser har jag troget haft den tidningen, med en dags fördröjning. Jag och BT har faktiskt trivts ihop, och man har lärt känna reportrarna, vilka som kan skriva och de som inte kan eller roar mej. Vi skiter i journalisternas kvalite´. Det känns som jag halkade iväg utanför nu. Så som jag kan göra då jag skriver i mitt eget forum.
Det var nog därför jag också började skriva blogg. För att inte bli retucherad och för att jag skulle kunna skriva det som jag ville skriva om. Blogg passar mej.
Jag och BT har som sagt haft många stunder ihop, trots att tidskriften är sprungen ur en folkpartistisk syn. Lite småtrevlig som emellanåt glänst till med bra artiklar och repotage om samhällsproblem och ungdom. Och på köpet har jag även fått rapporterat när det varit Square Dance i Lindans Bystuga eller när kvinnorna i Murbos kyrkoförbund knypplat hejvilt och pengarna från försäljningen inbringade en tripp till Röros med buss.

Många insändare och debattartiklar har jag skrivit med innehållet ungdomsbrottslighet/ drogmissbruk. Jag har duellerat med dåvarande kommunalrådet Peter Hultkvist. Fortfarande efter 15 år har inte mycket hänt mer än att siffrorna för missbruk gått ner. Har missbrukarna minskat? Nejdå, vården har försämrats. Knarkare och missbrukare finns kvar. Idag skickar de på subitexbehandling, bara den lösningen kräver ett långt jävla inlägg. Man tillför opiater till ungdomar som inte ens har missbrukat den specifika drogen för att lösa deras sug. En billigare lösning än behandlingshem, medan de som säljer drogen till Landstinget tjänar pengar.

Förr, då när dessa insändare skrevs, hade jag ingen partibeteckning. Jag var en medborgare som inte var politiskt aktiv, men ändå fanns min ståndpunkt där den alltid varit, hos Vänstern. Jag var en gapig medborgare som ansåg att makten i Borlänge aggerade passivt i dessa viktiga frågor. Jag var nog lite spännande att ha med som insändarskribent för jag rörde om rejält i grytan. Jag var "vanlig", jag var en läsare och en samhällsdebatör som inte var rädd för att tala om vad jag ansåg. Jag är likadan idag, men har fätt en röd färg som inte passar in.

Jag spekulerar vidare....

För några år sedan blev jag politiskt aktiv och fick utav journalistkåren en bokstav efter mitt namn som talar om vilken jag är. För mej är jag fortfarande jag, alltså Mia Jäverling, varken med eller utan krusiduller. En människa med åsikt, skinn på näsan och som vägrar se på när välfärden och våra ungdomar stryker med. Min ståndpunkt sitter inte i en bokstav eller i en partibeteckning.
För några år sedan fick Borlänge Tidning en ny design. En mycket sämre sådan i mitt tycke. En hel del delar min åsikt. Trots att det gått en lång tid så känns den rörig och oorganiserad. Debatt- och insändarsidan är ett myller och ett kaos. Ihopträngd, krystad och en dålig struktur. Ofta struntar jag att läsa den sidan. Insändare och debattartiklar likanar jag mest som en form av "twitter". Twitter är en plattform för social kommunakation via Internet. man uppdaterar sin twitterstatus med max 140 tecken åt gången, ungefär som ett SMS. Så mycket innehåll i minsta möjlga tecken.

En insändare i BT får ha 1000 tecken, ganska lite med tanke på mellanslag, punkt. I en dabatt tror jag att man får skriva 2200 tecken. Visst är det bra att det finns en begränsning om det är många som vill in med sin insändare. Fast det är svårt att få ihop en bra sådan som har knorr och sting. Fast det är väl gammalmodigt att skriva så i twittrets tidevarv. En bra debattartikel är det så gott som omöjligt att få ihop. Och det är min åsikt, jag tycker det. Att presentera sin åsikt med käsla i meningar går inte när det mejslas, huggs och täljs i insändaren. En grovhuggen historia med dåligt flyt är inget bra. Men det är annorlunda för vissa eller en del. Ibland så publiceras en insändare som verkar "tok" för lång. Då funderar jag lite om den skribenten har en viss eller rätt partibokstav. Jo funderar gör jag nog. Eller är det så att vissa får lov att ta plats?

En gång i tiden kunde jag skriva som eller hur jag ville, bara med lite ändring, jag fick nästan alltid den bästa platsen och publiceringen tog bara några dagar. Det var då jag var "bokstavslös"..*S*
Nu tror jag att jag är "portad" för jag har haft åsikt om det nya "konceptet" via ett mail. Och det senaste årens insändare har alltid fått ett följebrev, om att jag skrivit för långt. Den två sista jag skrev var alldeles för korta, det kom heller inte med. Nej den sista ville de inte ta med. Däremot var det helt okey för dem att göra en löjlig artikel om att Vänsterpartiet hade reklam på sin hemsida. En hemsida som är upplagd i en bloggmall. Då får man en "cykel" på köpet, nej då man får reklam med i gratismallen. Men nu så betalar vi 59kr/ månad och då slipper BT grina illa över reklamen. Fjant och trams anser jag om det fåniga påhoppet. Inte många andra hade reagerat negativt.

Varje dag jag öppnar min morgontidning Borlänge Tidning, min dyra köpta blaska då överöses jag med allsköns reklam om ditt och datt. Tidningen inbringar pengar på reklamen, men det gjorde inte partiets hemsida. Inte ett rött öre som vi vänsterpartister säjer. Njet...
Denna kväll funderar jag, rent av undrar varför jag gynnar BT att ha mej som premunerant. Jag ska nog ta mitt lilla förnuft tillfånga och helt enkelt sluta. Det där med ömsesidig kärlek mellan oss verkar inte fungera längre. Vi som en gång var ett par, har glidit ifrån varandra. BT tror inte på mej, och jag känner att känslorna har dalat.
Jag ska ska göra slut med er och börja vänsterprassla.

För större bild, klicka på länken: http://www.gamlaelverket.se/cafe.html 

I veckan som gått har jag inte haft kraft att skriva, funderingar har snurrat på.  Jag vill tacka för alla tips och råd jag fick på mitt förra inlägg. Ni ska veta, att bara  att det finns människor som er ger mej ett stöd, gör att det hela känns bättre. I mitt inre känns det att nu måste jag skrida till verket, hur drygt det än är.  Omgivningen, är helt på det klara med att det inte är okey att våra barn utsätts för mobbing av olika slag. Därför måste det med gemensamma krafter gå  sätta igång en process och agera.

Den nummerspårning som jag gjorde, misslyckades tyvärr. Alla nummer går inte att få fram, men priset är det samma. Det var synd att jag inte kunde få tag på det, för det hade varit en otroligt bra start att börja med. Vi trodde att den nya skolan och nya klasskompisar skulle göra situationen bättra. Några från gamla skolan har tyvärr kommit med, nu är det så. Och som det verkar så fortsätter de med att försöka knäcka min grabb.

I veckan nu som kommer, efter lovet så ska jag kontakta rektor och klassföreståndare för ett samtal, då jag som i förra skolan får starta upp från ruta ett igen. I förra skolan hände inte något. Lärarna verkade inte ha någon ork kvar. Denna gång ska jag ställa krav, jag ska inte ge mej. Nu ska saker och ting blottas och skolan ska få agera. Jag har även ett stöd i en släkting som jobbar som kurator på en skola, hon har en hel del nyttiga förslag att komma med. Dessa ska jag jobba med.

Jag funderar starkt att gå ut i lokalpressen ( inte till att börja med) och ställa frågan om skolmisshandel till de ansvariga politiker i kommunen. Hur eller vad de säjer om situationen. Sist jag läste en artikerl påstod en kvinna att det inte fanns i vår kommun. Jag blir så jävla förbannad. Hur ska mobbing i skolan vara utdöd, när de inte ens vet hur de ska hålla tungan utan att förtala andra, eller hur man uppträder mot varandra. Så kallade vuxna, som styr i en kommun.

Ni som undrat var jag varit den senaste veckan, här är jag. Trött, förbannad och klar att gå till en strid för ett barn, för andras barn. Inget barn ska behöva lida. Det här är bara början. Som jag räknar med kan bli något som "tar" och förhoppningsvis något som kan bli bra.

Tack Peter...

Vänsterpartiet i Borlänge brukar utav vissa politiska kretsar bara förknippas med en enda person och det är Lindström. Han och vi är inte dummare än att vi förstår att vi är fler medlemmar än så. Föresten ni vet väl, den där Lindström som åkte ut ur kommunhuset våren 2008. Var det Lindström eller var det vänsterpartiet? Begreppen kan vara svåra att hålla isär för en del.

Varför ? Han eller vi gjorde inte som den rådande struktur talte om hur han eller vi skulle göra. Vårt parti skulle inte vara ett eget parti, utan skulle vi vara med i spelet så skulle vissa dolda budskap följas. Nu är det så här att vänsterpartiet är mer än bara Lindström, och självklart vet han och vi det. Våran partiförening har växt sej stor det senaste året, alla är lika värda. Den där Lindström styr inte över våra viljor utan han släpper fram alla på ett demokratiskt och metodiskt sätt. Den där Lindström låter folk växa och vara den resurs de verkligen är. Alla har inflytande. Det är precis så som det ska vara, eller hur. Jag tycker att smutsig ryktesspridning om honom borde upphöra omedelbart. För förtal av medmänniskor är ett taskspel.

Till de styrande i Borlänge vill jag tala om, om någon har lust att hörsamma vad en sådan som jag har att förtälja. I vår förening råder en enighet och en demokrati. Vad menar "hon" nu då? De väljare som väljer att rösta på (V), blir väldigt besvikna då deras röst inte på ett korrekt och demokratiskt vis vägs in i styret. Däremot släpper man in borgerligheten, den "samarbetar" man med, samt (mp) som har två mandat och en kommunalrådspost, ja hur många sådana poster har kommunen, är det fem eller rent av sex?

De styrande vågar inte och vägrar,  släppa in ett litet parti som inte vill "jamsa" med utan väljer att föra den politik som väljarna vet att vi står för. Ute i landet har V, mp och socialdemokraterna bildat en röd/ grön allians. Men här väljer man borgarna. Vad liknar det här? Det är en aningslös hämnd som riktar sej till sin egenvilja. Vänta bara, det kommer en dag då ni får sticka huvudet i sanden. Då kan inte Ikea rädda er. Jag anser att det är riktigt dåligt.


Idag i lokalpressen läser vi, och Lindström, hur ni fortfarande inte tänker släppa in vårt parti, eller menar ni Lindström. Jag hoppas att de väljare vi har kommer att reagera över att ni valt att inte på några vilkors vis vill samarbeta. Sossarna är så säkra på och anser sig sitta år ut och år in på gamla meriter som snart är ett minne blott. De stryker oss ur sina planer, precis som vi och Lindström förstått. De släpper fram ett parti som är främlingsfientligt i det här läget. De gynnar ett parti som troligen kommer att ta 4-6 mandat. Jag har hört en hel del kusligt från era trogna nu på slutet och det skrämmer mej. En förnyelse och en rannsakan vore verkligen på sin plats. Kanske en återgång till det partiet som ni en gång var. Det är bara en ide´om lösning som skulle kunna fungera.


Det snackas även om Lindström och hans "anhang" är förnärmade över sossarnas kick. Det som jag har lärt mej under dessa tre år är att politiken i denna kommun inte är ren och det handlar inte om "fair play". Rädslan för V måste vara ganska stor. Nej vi är ett parti i Borlänge på uppgång och har en framtridstro. Vi sitter inte och nickar med i beslut vi inte tror på eller delar. När arbetarpartiet för en borgelig politik, då kan vi inte gå som nickedockor i hälarna och jamsa med. Det vore att svika våra väljare.


Ibland måste även jag få reagera, vem vet vilket snack det går om mej. Det skiter jag fullständigt i, för jag vet att jag har rent mjöl i påsen. Den dagen då  jag inte längre kan se människor i ögonen då lägger jag av.