Mia Jäverlings Blogg

Du har just blivit indelad i en ny arbetsgrupp och ni skall jobba tillsammans under en längre tid, ungefär ett halvår kanske. När du träffar de andra gruppmedlemmarna kanske du är lite fundersam, "Hur ska det gå, kommer min insats att duga, hur är de andra?". Forskare som har gjort studier på hur en arbetsgrupp fungerar menar att en grupp går igenom sju faser. 

Initialfas . Alla är lite vaksamma och osäkra, men också nyfikna. Man har inga roller i gruppen ännu och vilka regler och normer som skall gälla är oklart.

1. Smekmånadsfas . Under den här fasen upptäcker man varandra, finner gemensamma intressen, medlemmarna är generösa mot varandra och trivs tillsammans. Här läggs grunden för sammanhållningen. De eventuella konflikter som finns, hålls undan och sopas under mattan. Man mår bra tillsammans.
2. Vi-fas . Nu bildas en gemensam identitet i gruppen. Man visar gärna utåt att man håller ihop och umgås gärna även på fritiden. Rolltagningen är färdig och mindre grupper i arbetsgruppen bildas. Under den här tiden finns en risk för gruppolarisering. När det handlar om en åsiktsgrupp, kan gruppens gemensamma åsikter förstärkas oerhört mycket. Gruppolariseringen inom en grupp rasister t ex, kan resultera i diverse våldsbrott och en fanatism kring gruppens ideal kan växa fram.
3. Konfliktfas . Här har man börjat lära känna varandra och upptäckt av vi inte alltid tycker, tänker eller jobbar på samma sätt. Ofta riktas missnöjet med osämja n mot en person som utmärkt sig på något speciellt sätt i gruppen. Man har ett givet mobbingoffer, som man kan rikta all sin vrede mot. Irritationen kan också riktas mot någonting utanför gruppen, t ex arbetsledningen i organisationen. Lär dig mer om mobbing senare i avsnittet.
4. Platåfas . Nu händer ingenting och gruppen tror sig inte komma någon vart med sitt arbete. Medlemmarna är ofta trötta och har resignerat.
5. Effektiv fas . Förhoppningsvis kommer man fram till den här fasen, som präglas av effektivitet och intresse hos gruppdeltagarna. Man kommer äntligen någonvart igen! Man har lärt känna varandra och kan nu utnyttja varandras förmågor på ett konstruktivt sätt, utan avund och aggressivitet.
6. Separationsfas . Nu har gruppen nått sitt mål eller åtminstone är tiden för arbetsinsatsen slut. Man skall gå vidare till andra uppgifter eller gå tillbaka till sitt "gamla vanliga". Det grupparbete som den sista tiden kändes effektivt och bra, skall avslutas och gruppmedlemmarna kan reagera med ilska, glädje eller lättnad.

Källa:http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_7_3_2.html

Jag gillar inte falskhet och jag skulle aldrig försöka manipulera folk att gilla mig, jag kommer aldrig att sälja mig själv för egen vinning. Den dagen ska jag plockas bort Jag har heller inget behov att alla ska bekräfta eller älska mig, för gör jag bara min läxa då är det rent runt mig. Däremot accepterar jag inte att man hittar på och bedömer mig och min kunskap utan att veta vilka erfarenheter och kunskaper jag äger.

Ibland brukar jag säga till de som jag utbildat mig med att det är ofta drygt att kunna läsa personer, jag ser också varför de agerar på ett visst sätt. Ibland kan jag se personens barndom, och vad den präglats av under uppväxten och vad som gör att personen agerar på ett visst vis. Att med magkänsla kunna komma fram till om jag verkligen ska falla för en del personers lismande och lockelser. Min magkänsla litar jag på till 100% och ofta gör jag analyser som jag ibland delar, och ibland inte. För det mesta stämmer dom.

Jag har också som person rätt att besluta mig om jag vill vara nära vän, eller ha ett helt vanligt förhållande. Alla i en grupp kan inte älska varandra. Vissa jobbar man bättre med än andra, fast målet i gruppen är att faktiskt jobba mot målet.

Jag vet i alla fall med mitt engagemang för medkänsla och humanism så kommer jag bra mycket längre än de som spelar falsk. Även om det inte ger stora arvoden, så är det jag som är vinnare. De som spelar falsk förlorar ändå alltid vad det lider.

Karriärism är inte min avdelning, jag flyter hellre runt och gör grovjobbet. Men det är svårt att mata med god vilja när falskheten spelar fel toner.

Preliminär mandatfördelning - kommun Borlänge

Han var en av de grabbarna, gubbarna jag ofta såg på stan, sittande på bänken med de andra a- lagarna. Han som en gång hade de där grabbdrömmarna om att bli polis, brandman eller få ett kneg. Jag såg att han under det mosiga i ansiktet, det slitna och det bekymrade uttrycket en gång sett väldigt bra ut. Ett par arbetsbyxor bar han, kanske han bara ägde dessa eller så var han kanske placerad för att utföra en åtgärd i kommunalregi för att kunna få tak över huvudet.

En gång i tiden hade han sina drömmar, kanske hade han barn någonstans, en fru som för längesedan hittat ett nytt liv. Som lämnat honom för som hon sa: ”Du får välja flaskan eller mig…” och han valde sitt missbruk för han kunde inget annat, han hade sin sjukdom att brottas med men inga verktyg att bruka.

Han kom lite vingligt mot valstugan denna Tisdag, han log när han såg på mej och jag ville ge honom Vänsterpartiets valprogram. Han sa att han inte behövde det för han hade redan röstat.

”Jag är 53 år och har alltid så länge jag fått rösta lagt min röst på vänsterpartiet, eller vpk som det hette då. Jag har aldrig varit besviken på vänstern och dom har alltid funnits för mej. Den enda anledningen att jag inte skulle rösta på er är att jag skulle dö.” han fortsatte och sa att han kommer alltid att vara trogen och att han alltid berättade för sina kamrater på bänken att han röstade på oss och som han beskrev det med att: ” Ni är det enda parti som ställer upp för sådana som oss på bänken.”

Det här mötet kommer jag alltid att bära med mej som mitt bästa valminne. Jag hoppas att han en dag finner en väg ut från sitt missbruk och vem vet han kanske kommer att finnas i vårt parti som en duktig politiker och medmänniska.

Vem du än var och vad du än heter så betyder mötet mycket för mig, du finns i mina tankar och du ska veta att jag tror på dej.

Du måste vara 18 år för att rösta. ´
De flesta 18 åringar har inte ens flyttat hemifrån. de har aldrig varit ute i arbetslivet. Jag har pratat med en hel del yngre personer och de ska rösta på Fredrik Reinfelt och moderaterna bara för att han är så gullig...häpp...
Han är lik Alfons Åbeerg har jag också hört. Alltså vissa ungdomar bränner iväg en röst på högerpolitik för att Fredrik är gullig och har ingen aning om att dödsdömda cancerpatienter tvingas ut i arbete.
Jag tycker att det är helgalet och jag önskar att åldern för röstning i riksdags- kommun och landstingsval höjdes till 20 år, som det var förr...
Detta är min personliga åsikt efter att ha hört så mycket från ovetande ungdomar...

Suck...

Därför behöver du en stark och tydlig vänster i kommunfullmäktige som värnar om och ser till dina behov och möjligheter. Vänsterpartiet är det parti som tydligast och ihärdigast har tagit strid mot orättvisor, överbudspolitik, löfteskaruseller och neddragningar inom vård, omsorg och skola. Vi kommer aldrig att delta eller på något sätt bidra till en situation, där kommunen tvingas köpslå om Borlängebornas rättigheter och rimliga krav på kommunal service, bra boende och trygghet i vardagen. Det är Vänsterpartiets enda vallöfte.

Dagens kommunledning har tyvärr försatt Borlänge i ett mycket besvärligt läge med bl.a.

• En skuld på 130 000 :- / innevånare • En lärartäthet på 6,6 lärare / 100 elever i årskurs 1 – 6 (rödgrön överenskommelse = 9 lärare/100 elever).

• Näst sist i Socialstyrelsens undersökning gällande äldreomsorgen.

• Inget byggande av hyresrätter.

• Avsaknad av kulturpolitik. 

 Höjning av taxor (vatten, el, fjärrvärme)

• En av landets högsta kommunalskatter.

• Etc.

Om man därtill lägger den aktuella hanteringen av Dalkurds klubbhus, där dementa, anhöriga, personal har ställts mot en enskild idrottsklubb och därutöver de socialdemokratiska ”demokratidagarna” på Tjärna Ängar, så bör man på valdagen noga överväga vikten av en förändring. Att lägga sin röst på den borgerliga alliansen, riskerar att utmynna i en utförsäljning och konkurrensutsättning av kommunala verksamheter och det är naturligtvis ingen väg vi i Vänsterpartiet vill beträda, av väl kända och förklarliga skäl.

Därför är det nu dags och hög tid att välja Vänsterpartiet i Borlänge!

Leif Lindström (v) 1:a på kommunlistan

Mia Jäverling (v) 2:a på kommunlistan

En stadsvetare i Aftonbladet säjer att det är jätteviktigt att lägga korten på bordet. Detta säjer han angående Littorinaffären. Är det så viktigt att politiker blottar sej och talar om sina synder eller dolda skulder.  Jag tycker det, eftersom pressen och media alltid vill nysta upp godbitar och vad folk har gjort.
Det är viktigt att vara hel och ren, eller åtminstonde bevis att man visar en vilja att rätta upp saker som inte är fördelaktiga innan media slukar en.
Det är viktigt att betala TV licens, helst då när det finns en lag att alla tv innehavare ska göra det. Då är det så, sedan är det inget att diskutera. Betala och sedan kan man ha sina åsikter för sej själv om licensens vara eller inte vara, eller vilket belopp som står på räkningen.
Det är viktigt för allmänheten att politikerna har ett klanderfritt papper att visa upp, visst är det lätt att sätta sig i skuldfällan men man måste visa en vilja att vilja gottgöra sina misstag, man måste på ett ärligt sätt tala om för sina partikamrater så inte nyheter dyker ner som en bomb i media och förstår för hela gruppen.

Jag tror att jag genom åren har talat om vilka hemligheter jag levt med, jag har inga skulder hos inkasso eller kronofogde, jag betalar min tv licens. Jag har ett banklån som betalas en gång i månaden och på lånet är det bara 19.000:- kvar. Jag kör sällan för fort, jag parkerar där jag ska, fast jag har haft en P bot i mitt liv, då hamnade jag nog snett i rutan. Betalade boten utan att frgasätta och allt blev utraderat. Aldrig har jag handlat på kredit. 

Jag har gått mot röd gubbe, men nu när jag skyndar långsamt så har jag tid att vänta. Säkerligen har jag gjort trafikförseelser som jag inte vetat om, men då har ingen annan sett mej heller.

Jag har aldrig köpt sex, det säjer Littorin också. Jag anser att om han är oskyldig så är det olyckligt för honom och hans parti. Finns det en sanning i det som står så tycker jag att han är fruktansvärt oansvarig som går in i en position där anseende spelar enstor roll. Ett ansikte utåt mot folket bör vara ärligt. Ärlighet är något som allmänheten kräver. Att ingå i en grupp och dölja sina synder är inte smart.

Jag sitter i två viktiga poster i styrelser, en för min bostadsrättsförening där jag är ordförande,amt en post i min partiförening. För mej är det viktigt att som en styrelöseledamot ha rent mjöl i påsen eller att jag ärligt talar om vad jag gjort och de andra får ta ställning till om jag ska vfinnas där. Jag kan visst verka i en styrelse fast jag har saker bakom mej men det som är viktigt är att visa ärlighet mot mina styrelsevänner.

Sanningen kommer alltid i kapp en och hemligheter kommer fram förr eller senare. Vill man bli en offentlig person då måste man också vara beredd att blotta sig in till hörntänderna. Vara eller inte vara, de är andra som väljer.

Det är alltid lättare att klargöra saker och ting och få en acceptans om man inte far med osanning, det gäller i det politiska livet och i det privata. Ingen är ofelbar, saker och ting går att rätta till. Men ärlighet varar längst.

Vi får väl se vilken skuld Littorin besitter, har han köpt sex så kommer det att uppdagas. Han har blivit dömd av folket och media, är det inte sanning då är det fruktansvärda beskyllningar.