I fredags så kom ett stort och hårt paket i min brevlåda. Det är inte ofta jag får paket av den kalibern, med handtextad adress, från en privatperson. Men vem vill ge mej paket en vanlig fredag i mars. Vem gör något sådant nu förtiden? Spänningen kom ju upp på topp, sprang in på den isiga gången med risk för båd benbrott och lårbensbrott.
Paketet hade skickats av en nyfunnen härlig vän, en klasskompis som jag har en speciell känsla och fått en otrolig kontakt med. Tack snälla du, det betyder oerhört mycket att få denna bok av dej. Samtidigt så blir jag fantastiskt blyg och nästan generad att någon vill ge mej någonting.

Jag är klart jätteglad över att ha dej som vän och över boken, i den fanns mycket fina tips och bilder, sådana interiörbilder som jag älskar. I helgen satt jag ute på min nystukade altan, läste boken och bara trivdes. Faktiskt så fick jag sådan inspiration så den beiga soffklädseln åkte av, och på den vita klädseln. Den köpte jag i höstas och har verkligen kämpat för att inte sätta på den på sofforna nu i vinter, för husrsomhelst så är inte altanen fullisolerad, och dropp från plasttaket kommer då det bildas kondens.

Nu är det vår på min altan, i helgen när solen sken, och utan extern värmekälla så var det 25 grader. Nu kommer en härlig tid, hoppas min klasskompis kommer på fika någongång så vi kan sitta i lugn och ro och bara filosofera...


                "Ljust & Lantligt " heter boken som jag fick....

Tack snälla du för att du finns, det betyder mycket....




Jag lägger även ut några foton på hur min härliga altan blev med ny soffärg...









Innan var det beige klädsel, det är inte fy skam det heller, fast skoj med vitt:D