Nästa vecka blir en fullspäckad vecka. På måndag är det "innevecka" på skolan (Brunnsvik). Detta innebär att det blir hårdröj från morgon till sena natten. Denna period har jag beslutat att sova över två nätter på skolan och få in lite folkhögskola känsla och det blir skönt att slippa resan hem efter en lång dag i plugget. Jag ser fram emot gemenskapen, dels i klassen och på kvällen när vi sitter i vårt hus och pratar och dricker te.

Denna period har vi skola från måndag till onsdag, sedan har jag ett jullov. Gud va jag njuter av att få ha skollov i alla dess olika former, jag är alldeles stolt över att det kan gå att få lov när man har hamnat på 50 plussidan.
På torsdag blir det en heldag med kommunfullmäktige, och det är 50 punkter på dagordningen så starten sker vid 9.00 och pågår även där till sena natta, och blir vi inte klar så fortsätter den på fredag morgon. Bara att ladda för en intensiv före julvecka.

I år, för första gången på länge så ska vi fira vår jul på hemmaplan i vår bostad med oss i familjen. Inget farande och ingen stress. Kan inte annat säja att jag tycker det är härligt. Jag gillar visst julens mys, jag gillar att vara hemma och jag tycker att vi också ska få umgås under totalt slappa former. Jul är jul, och de jular jag har med mig som liten syns inget alls av i mitt hem, men eller fast med tvekan så kan jag ändå inte tycka att julen borde få vara  för barnen och att alla barn kunde få en drogfri julafton, slippa se sina föräldrar arga, fulla, elaka eller i en misär. Jag är ledsen för deras skull. Jag ska skänka alla barn en tanke denna jul, att dom får det bra.

Denna söndag tittar jag ut, ser samma gamla trygga Björk stå här utanför, nerifrån köket hör jag gubbens plock med alla sina fiskeprylar. Han ska ut och pimpla med en nyfunnen fiskekompis från Bjurs, dom träffades på nätet (nätfiske). Och från grabbens rum hör jag knatter från tangentbordet och några suckar, troligen något i spelet som går åt pipan. Allt är normalt hemma hos familjen fåntratt, samma sysslor, ännu en söndag, tanke på middag, diskmaskinen kommer att braka igång, diskmaskinen som i januari firar sin 20 års dag. Same old song.

Jag borde gå ut och fotografera lite, denna gnistrande söndagsmorgon. Men jag har ingen hund som ska rastas, och termometern ligger nere på minus 15 och värmen i huset känns mer lockande än kylan därute. Sett ifrån mina smutsiga rutor är det en fin dag, fast jag kan nog njuta här hemma med en bok och den dyra värmen också. Alltså inga tvång.

I morgon är det Lucia, kärringen ska inte beklä och spöka ut sig i någon särk, det lovar jag. Det fanns en tid då lintottem Mia eller "Hutta- Hutta" som jag kallade mig själv, ville vara Lucia. När jag tittar på det gamla fotografiet från ca 1964 gör jag det med ett litet leende och tycker att jag är så gullig. Tänk att den lilla flickan blev så stor.