Jovisst är det vår. Även fast solen har stora problem att ta sej fram ur det tjocka grå molntäcket så är det min årstid.När det ljusnar på morgonen då startar alla fåglar älvravinen sin kakafoni, jag tassar upp och skjuter upp fönstret en aning, trippar tillbaka och drar upp täcket, blundar och lyssnar. Det är ett otroligt kvitter på hög nivå.

Som vanligt vaknar vi upp lite mera, grannen krattar mellan snöfläckarna, förstukvistarna blir dekorerade med vårens första penseer. Cafe´bord och stolar plockas ut i solen och kaffe sippas i kvarteret.

Att jag trivs med att veta att den här tunga vintern är på väg att ge upp är det ingen tvekan om. Vintern som började som ett 30 dagars regn i November och gled över i minusgrader i flera månader är över. Nu väntar husvagnsbestyr, ute på vår campingen. Ute vid Ösjön/ Runn. När städning och uppsättning av förtält är gjorda då är det vår på riktigt. Säsongens första övernattning i husvagnen med nybaddat och vi ligger med en godispåse i bäddarna och ser på tv är nöjda. Det är skönt att få slappa därute, läsa en bok, fika och fiska. Bara 1,7 mil hemifrån finns det här som vi uppskattar.

Den här våren, i Maj är det också partikongress i Gävle. Nu håller jag på att läsa otaliga motioner inför den. Koncentrerar mej på de mest intressanta. Partikongressen är intensiv. Tidiga mornar och sena kvällar, och sedan tidigare erfarenhet vet jag att jag är ganska slut när jag kommer hem.

Jag ska ju fylla år i år, och vi hade planerat en resa till Kambodja, men fick reda på under bokningen att just Juni och Juli var den mest regnintensiva perioden. Regntiden, den var inget jag riktigt orkade med att resa till då jag upplevde den så gott som hela sommaren. Inte ens Kambodjas historia och sevärdheter kunde rucka på den känslan. Så nu känns det som dagarna tickar och jag står här utan mål. Jag vet ungefär vad jag vill, men inget resebolag kan kombinera mina önskningar såå allt stämmer. Det är svårt med just den typen av resa då alla har olika önskningar.
Jag provade med en variant som "hette" Rom- Neapel- Venedig- Rimini i två veckor, men då fanns ingen riktig kommunikation mellan alla platser. Jag är ingen ligga på stranden människa utan jag är historieintresserad och har i min resa ett syfte att se sådana platser. Jag har under många år suktat efter att få ströva några dagar i Pompeji, se det gamla Rom, åka vidare till Venedig innan det försvinner ur vyerna och avsluta några dagar på Riminis Riviera, den gamla klassiska som man ser i Italienska långfilmer. Konstigt att det inte finns kombiresor för oss historiefreaks.

Jag har tänkt på Cuba, tills jag såg priset på resan. De färdiga resorna med hyggliga hotell var dyra. Och vad kan en jag hitta på för kul till en 14 årig som på cuba? Jag tror inte det är ett mål som hela familjen anammar.

Jag har fått förslag om Bali, Thailand och vet ni jag tror aldrig att jag kommer vilja att åka till något av ställena. Det finns inget som lockar mej. Däremot har en nygammal reseide´poppat upp och det är Egypten. Då först Kairo med museet och alla mumier, sedan pyramiderna och sist bad och sol. Vi får se, jag fick en smärre dipp efter att Kambodja regnade bort. Det kanske slutar på Campingen, vem vet.

Rolf Gunnarsson Faluns moderata riksdagsman har en insändare i Borlänge Tidning, det har han väl föresten varannan dag. Den ena är stolligare än den andra. Innan valet 2006 så lovade han att han skulle kämpa för sänkta bensinpriser. Nu har han inte sitt parti riktigt med sig så han sitter ensam på Dalabänken och kämpar, men han talar om för oss att om vi röstar på de rödgröna då kommer Wetterstrand att höja till 20 kronor/ liter. Gud va han vet den gubben:) Bensinpriset kommer att höjas oavsett vilket parti som har makten. När världen är inne på oljereserven, då betyder det inte att vi har en reserv någon annanstans, då menas det att när reserven är slut, då är det slut. Men Gunnarsson kanske hittar någon oljekälla, någonstans på något ställe, beläget långt från civilisationen. Då kan han fara dit och pyssla med det tycker jag. 

Jag sa för ett tag till en tidning som hade ett sådant kort "Hallå där...." med anledning av att mitt namn stod som tvåa på kommunlistan för Vänsterpartiet. De frågade ungefär varför jag höll på med politik. Jag svarade ungefär att allt som jag tar i är i princip politik, att ha barn i skola, att ingå som en del av samhället är politik. Att arbeta och trivas på jobbet. Att ha en trygghet som arbetslös är politik.
Under min släktforskarresa så här långt kan jag på något vis se varför jag valde ett vänsteralternativ, då den allra största delen hittils har varit fattigt folk som kämpat sig fram i livet. Mjölnare, skräddare, stenhuggare, kalaskokerskor, stallkarlar, båtsmän och hjon. Jag har även anfäder som fått "njuta fattighjälp". Mina släktingar är idag en del av vår historia, de var de som var med och byggde upp den trygghet och arbetsrätt vi har idag och som den borgerliga regeringen i rask takt tar ifrån oss. Över hundra års kämpande av hårt arbetande kvinnor och män är snart historia om regeringen får sitta kvar vid makten. Den politik de för gynnar inte den välfärd som mina och dina hårt slitande släktingar en gång byggde upp med risk för liv och lem.

Nu tar vi tillbaka makten, eller hur?