Jag har bläddrat i lite bilder som fanns hos pappa, sådana jag tog med mej när jag rensade ut hans lägenhet. Kort på mej och storebror när vi var små. Då var det inte alls vanligt att det var fotografering, så som det är idag i digitalkamerans tidevarv. Först skulle familjen vara ägare av kamera, sedan skulle filmen framkallas och vice versa. Jag vet inte om det var dyrt att framkalla, men har fått för mej att det var lite lyxigt.

Det här kortet är taget hos en fotograf, men jag blir så "förtvivlad" på hur jag var klippt. Ibland undrar jag om mamma eller pappa gjort det själv. Förklaringen jag fått är att mitt hår var så tunnt och halkigt att det gled ur saxen hos frisören. Hur som helst så var brorsan stilig och jag ganska söt. Ja längesedan är det...