Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Från Kylskåpet till industriområdet på en kvart...

Kategori: Samhälle

Jag smög alldeles nyss in i köket och öppnade kylskåpsdörren för att se om jag skulle hitta något roligt. Det gjorde jag. Nu har jag aldrig varit någon frukostmänniska men förståndet som jag besitter säjer mej att man måste äta på morgonen för att orka och helst nyttigt. Så är det och detta kommer jag inte ifrån. Pang, bom, klart.
I mitt kylskåp står en så jäkla snygg liten smörgåstårta, och på etiketten står det "Räkrondell" ett namn som måste syfta på vår stads otaliga rondeller, vi har säkert en i varje vrå och hörn.
Ja en trevlig räkrondell, och jag kan om jag vill, skära en stor bit och bli så där flottigt mätt klockan 9.05 på morgonen.
Efter en överläggning sitter jag har med en skål filmjölk med GI musli med Cacaosmak. Skitgott...

---
Jag har skummat igenom de lokala morgontidningarna, inte gjort någon större djupdykning. Men ändå etsar sig något repotage sej fast och jag reagerar. Min man brukar tala om att jag hakar upp mej på saker som han inte ens minns efter en sekund. Ja tänk vad olika vi är då, hur träffades vi? Jag minns undrar om han gör det. Fast då hakade jag inte upp mej så mycket mer än,  jag inte har glömt honom än.
Ja Kalle Moreus har fått medalj av kungen, som sagt det repotaget har jag inte mer än skummat igenom och tänker inte göra mer än så. Jag gillar inte det där med att man ska få uppskattning i form av en medalj som ska ligga och damma. Är det en hårdare förm av uppskattning? Jag är väl allergisk mot kattguld, så kan det vara.
En klok man eller kvinna sa en gång, tyvärr minns jag inte namnet att: "Medaljer är som hemorojder, till slut har varenda arsel en." Nu menar jag inte att kalle Moreus är ett sådant, för jag tycker att han är otroligt proffsig och har spridit mycket glädje inom musik och folkmusik, mm. Det är symboliken i medaljerna jag är emot.

___
Mer då, jo Borlänge Kommun ska spara pengar. Och så har de tvingats göra i ena ändan medan man slösar i den andra. Sparat pengar skulle ha gjorts och påbörjats för 10 år sedan. Nu står den nakna sanningen av deras investeringsmissbruk mitt framför näsan som en kronofogde som hyttar med näven. Sossarna har inte kunnat hantera och förvaltat skattebetalarna på ett trovärdigt sätt menar jag. När ett styre inte ens kan förstå att man måste inta en form av hushållsekonomi för att överhuvudtaget få verksamheten att gå ihop. Nu har ridå´n fallit, där står de med byxorna nere.

Sossarna, superalliansen och näringslivet är de som fanatiskt jobbar för att vårat industriområde  till varje pris ska fyllas med IKEOR, Bauhaus, affärer, butikskedjor. Tror de att människor flyttar hit för att x antal butiker blinkar med sina ljusskyltar. Har invånarantalet ökat i Ullared? Vem vill flytta till Ullared? Vem vill flytta till Borlänge? Vad har vi att stoltsera med?
En usel ekonomi, - 100 miljoner, just nu, nedrustningar inom skola och äldreomsorg. De stänger skolor, och bussar ungar runt som en ringlinje. Tanterna i kvarnsveden har inte längre vävstugan kvar. De psyksjuka kan inte längre driva sin så viktiga dagverksamhet. Föreningsbidragen sållas och ungdomsverksamheten blir drabbad. De handikappade sparas de på, de som knappt syntes till innan. Det finns inga dagisplatser att tillgå. Detta är bara en liten bråkdel...häpp.
Inte heller är det ett skatteparadis... Vi ska nog ta vara på de som vill vara kvar och glädjas till det yttre om någon vill flytta hit och ha vilja att dela denna enorma skuldbörda.
---
Jag vet att det händer en del roligt, men har inte hunnit memorera det. För jag är ganska uppfylld med allvarliga ting i tillvaron. Grabben som stångas mot olidliga plågoandar i skolan, men den saken har nu satt igång och jag har fått åtminstone några lärare engagerade och de förstod min sons rop på hjälp och mitt krav på att de genast skulle agera och ta detta på fullaste allvar. Lärarna har koll åt hans håll på raster, och de har börjat att samla ihop mobbarnas föräldrar en efter en.
En som skulle ha en riktig medalj i detta är min son som stått ut så förbannat länge med detta. En stark stolt liten man som valde att gå till skolan när han visste att förföljarna stod där och väntade. En beundransvärd medborgare som säkert kommer att bli en rättvisekämpe här i vår stad.
---
Nu sätter jag på kaffepannan, tar fram den där räkrondellen, för den står i vägen, faktiskt. Muslin blev som en seg gröt och jag ljög, den var inte god, jag är ingen musli älskare...

Kommentarer


Kommentera inlägget här: