Ordning på torpet ska det va, jaha, nåt annat ska det inte va, nehej...
Kategori: Vardag
Efter två dagars ledighet är jag loj i kroppen och det känns lite som om att ryggen har kroknat, även fast jag är liten så har jag stått krokig på vinden. Alltså vind och skev. Men skönt att man ser att det minskar och att jag verkligen har kommit igång med detta 5-års projekt. Det blev verklighet av det som jag har gruvat mej så länge för.
Idag fortsatte jag i "Skrubben som Gud glömde", den som vi har under trappan. Där har det varit kaos och stundom kaotiskt. En skrubb som var tänkt för städsaker blev ett Albert & Herbert kapitel. Jag vågade inte öppna dörren när det fanns utsocknes i huset. Där fanns en hel del som kunde slängas. Så åtta i morse for jag och köpte skenor, konsoller och hyllplan för att göra en riktig uppryckning. Jag blev nöjd och maken fick sej en tillsägelse att han nu i fortsättningen skulle passa sej för att slänga in sina krokar, tafsar och makalösa manicker in i den kungliga skrubben.
Rent medvetet tog jag inget "före" kort, för det hade varit pinsamt att avslöja familjen som riktiga slarvrar. Men jag visar gärna det färdiga resultatet.
I förra inlägget visade jag upp konstverket ifrån vinden, det har jag nu på online värdering, vi får se om det ger något resultat. Det blir ju inte så man svimmar och dör. Men ändå ganska roligt om de fanns något värde i den säregna tavlan.
För så brukar det vara, att det som inte faller i smaken för ens eget öga, det faller andra för. Konstnären var i alla fall ganska känd. Han "hänger" på Nationalmuseum och dog 1980.(Förlåt, ordvändningen blev ...rolig)
Innan den 18/9 så ska jag få värderingspriset, det kan ju bara bli allt ifrån 0:- och uppåt, inget förlorat. Jag är en riktig gambler. När värderingen är klar då återkommer jag självklart med rapport.
Jag måste slutligen berätta att i skrubben hittade jag inga tavlor med kända konstnärsnamn, där fanns bara gamla färgburkar som torkat under åren. Jag hittade även många champinjonburkar som jag förvarat där, dom går nog att äta. Hurra för helkonserver, dom håller i evigheter...