Havet finns inom mej, som en salt våg...
Kategori: Minnen
Jag har en fiskgen inom mej. Det måste vara så. Det syns ingen simhud eller fiskfjäll på kroppen, jag har heller inga fenor som syns. Att jag är galen i fisk och skaldjur är bara att konstatera. Jag borde vara född i ett hav. Vatten är förälskelse som jag haft ändå sedan jag började minnas.
Redan som liten lintott åkte familjen varje sommar till Bohuslän till farmor och farfar. Deras vita hus med ebonitplattor som bländade i solsken stod 30 meter ifrån det salta tångdoftande havet. Varje morgon när rullgardinen drogs upp fanns samma fantastiska utsikt utanför. Flaggstången som farfar hyvlat för hand i fura, ringblommorna i en rund rabatt runt stången. Farmors tvättlina med vita lakan som hon kokat i "brygghuset", de som alltid hade en ren speciell doft, lakan tvättade med ren såpa.
Borta vid stora bryggan kom stod byns fiskare, Hjalmar och Evert och gredde sina garn, tog hand om dagens fångst av torsk och makrill som senare skulle säljas. Måsarna cirkulerade runt dem och nöp något som landade inom räckhåll. De flög snabbt skränande därifrån för att ha ett följe med snikna artfränder i vingspetsarna. För att snart återkomma för att göra ett nytt försök.
Örnekullen byns höga berg, granitens kung ståtade och stigen uppför med granitskärvor gnistrade och glittrade i solen. Dessa rester av skärvor som stenhuggarna slitit med i hetta och frost påminde om en svunnen tid. Martallen som stod vid bergets fot krökte sina grenar liksom förtvinade fingrar, de grep mot havet.
Där nere låg havet på några sekunders promenad , det salta med tångkrabbor som rappt försvann in i tången för att gömma sej när jag klev i för att ta morgonens första dopp. Efter badet satt jag alltid på stranden och blickade ut mot horisonten och förstod redan som en liten flicka att havet var fantastiskt, kastade några snäckskal och lät den varma sanden rinna mellan fingrarna. En torkad manet bredvid drog till sej en samling flugor. Doften i näsan var bara hav. Ett hav som var oändligt för ett barn, ett hav fullt med hemligheter och skatter
Efter doppet gick jag in i huset och doften av farmors nybakade limpa slog emot en. Vid hennes köksbord åt jag av det färska brödet med sylt på och ett kallt glas mjölk
På förmiddagen brukade jag och farfar ro utanför stora bryggan och fiska upp middagen. Det var fina matfiskar som torsk, vittling, sand- och rödspätta. Vi agnade krokarna med blåmussla, på silverkrok och tjock rev. Vi var aldrig ute länge, på 20 minuter hade vi det som vi behövde. Hela sommarlovet åt man fisk tillredd på olika vis av en kvinna som levt nära havet hela sitt liv.
Mina släktingar vid Piggebacken hade ostronodlingar runt om i viken, och deras överlevnad handlade om det som havet gav.
Idag märker jag av generna, jag är galen i det som kommer ifrån havet och egentligen borde jag bo där havet finns, det geografiska läget stämmer inte in där jag lever idag. Men ändå så består mina middagar av fisk.
Idag då jag var och handlade stannade jag till vid fiskbilen och inhandlade räkor, krabba och några havskräftor. Allt detta intog jag i naturell form, inget konstigt utan bara kokt på enkel Bohuslänskt sätt. De gånger jag sätter mej och avnjuter dessa skaldjur njuter jag så det tåras i mina ögon. Gud vad jag vill bo vid havet.
I morgon steker jag Makrill med Mjölk och dill sky. Till detta serveras kokt potatis och en klick lingonsylt för att få det syrliga till den annars sträva smaken i makrillen.
Har funderat i några år om det är ett dykcertifikat som fattas, och jag är övertygad om att det är så. Nästa prövning blir ett sådant, för så har jag bestämt.
Mina somrar vid mitt hav önskar jag att varenda unge kunde få uppleva...

Bloggadress: http://fiskefeber.blogg.se/