En välbehövlig debatt om våra förorenade hav pågår i tidningar och på bloggar. Våra hav håller raskt på att kvävas, något som skapas av oss människor. Och de flesta av oss är medvetna om vad som pågår. Ändå vill vi inte riktigt lyssna på varningsklockorna som högt ljuder runt oss. Domedagsklockorna har klämtat under många år.
Idag har vi fått listat vilka fiskar som är utrotningshotade, det som var vardagsmat igår är på röda listan idag. Vi ska inte köpa Torsk, ål, hälleflundra, rödspätta, rödtunga och marulk de är med på den röda listan över fiskar som vi inte bör köpa. Vilka handlare i sverige tar ansvar där? Vilka konsumenter tar ansvar, eller har fått den informationen. Jag skulle kunna gissa att våra yngre förmågor är bättre informerade än vi vuxna.
Att föroreningarna får fortsätta i denna takt är skamligt, att oljetankers dumpar spillolja och rengör sina tankar till havs utan påföljd är sorgligt. Att vi som enskilda inte tar varningarna på större allvar ser jag som oansvarigt och viljelöst agerande.

Jag skrev ett inlägg om våran Svenska kust i Bohuslän den 26/2. Där beskrev jag att ett gäng arbetslösa i Strömstad åkte ut i skärgården och sanerade stränder inför kommande turistsäsong. Vi startade arbetet under Mars månad, och jobbade i sopor och oljespill till i borjan av juni. Synen som mötte oss på öarna var inte grann, man var nästan livrädd varje dag. Det enda vi inte hittade var människolik, annars fanns allt att finna. Utanför Koster låg sälarna tillsammans med sopor, sjöfåglar låg döda med olja i fjädrarna. Sen denna jävliga syn med alla sopor. Tanken fanns hela tiden att om det ser ut så här på stränderna, hur ser det då ut under vågorna.
I tidigare inlägg beskrev jag att vi städade för att turisterna inte skulle se hur illa det var med våra kuster, på ett sätt blev det fel. För det hade varit bra om de semestrande hade fått skådat detta elände och fått ett uppvaknande.
Ändå gjorde vi en marginell insats för miljön, vi skrapade lite på ytan. Något som jag ser är fruktansvärt i detta är att ingen tydlig förbättring skett, snarare tvärtom.

Några bloggar som jag har varit inne på skriver om denna problematik. Det är bra att hålla debatten igång, och att många vaknar och inser att vi måste vårda vårat arv, att vi måste ställa krav. Vi har ett ett ansvar att vårda vår planet. Vi förbrukar men soporna vill vi inte ta hand om. Alla måste ta ett ställningstagande om att jorden ska få leva vidare.

Jag länkar till några bloggar som är tänkvärda och läsvärda som berör ämnet http://zalt.blogg.se/ och http://promisedland.blogg.se/ . På Promised lands blogg länkar han till Ge fan i våra vatten, där sportfiskarna har en stödjande kampanj. Gå in och läs på bloggarna samt ge ett stöd åt våra vatten som är i stor fara.
Medverka så att våra barn kan ha en framtid på vårt klot. Var delaktig i miljön för allas skull.