Återigen gjorde jag ett försök att få prata med en människa på F-kassan i Borlänge, men hamnade bara i Gävle. Det gick inte att koppla, för hur än dom gjorde så kom alltid samtalet tillbaka till Gävle. Man har ju hört att alla vägar bär till Rom, men nu är det nya rutter. Alla samtal kommer till Gävle. Men visst är det helt makalöst att man inte kan få prata med en handläggare i den stad som har hand om et´.

Vildsint, håret rätt upp, röd på kinden så satt jag på mej läppstift och lite puder, satt mej i Forden och for i väg i en ilsken stil ner till kontoret i Borlänge. Bara 3 stycken före i kö. Så var det min tur. Där satt Tant Titti och jag förklarade mitt ärende i långa drag. Jag visade hela min nådiga lunta med alla papper med avslag och bifall. Titti, Försäkringskassan i Borlänges ängel kopierade Länsrättens beslut och sa att hon skulle till Falun på eftermiddagen och skulle då tala med Handläggare Hedberg på Falukontoret. Två timmar senare ringer Titti och berättar att pengarna är på väg, och har skickats till banken. Så pengarna ska finnas på mitt konto på Måndag, Tisdag. Ja det är nog en otrolig tur att Försäkringskassan har kvar någon av de gamla medarbetarna som har just den känslan för människor som man ska ha. Försäkringskassan ni ska vara glada att ha någon somTitti , som vet hur man bemöter sina "klienter".
Jag önskade henne en glad midsommar och talade om att hon var ett guldkorn och hon skulle vara nöjd med sin insats.

Om jag är nöjd nu? *Gapskratt*  Inte riktigt, nu börjar jag att fila på ränteförlusten, man kan undra om Försäkringskassan har några förtryckta blanketter på hemsidan att skriva ut. Knappast troligt...

Jag tar en Stenmarkare på detta: