Mia Jäverlings Blogg

I början av mitt förhållande med min man, det var innan jag visste att han var en fiskefanatiker. Det var långt innan jag skulle hitta flugbindningsmaterial i varje låda. Det var innan man kunde kliva på en trekrok. Jag och min stora son, som då var tolv år följde med till en fiskebutik, jag trodde att han skulle in och köpa några krokar och bly, så hela affären skulle gå ganska snabbt. Herr M skulle ha andra grejer, tyngre saker för de stora grabbarna. Hans inköp skulle bestå utav en tuppnacke. Samt lite andra fjädrar. (Det var långt innan jag visste att tuppar hade en nacke). Redan då hade älsklingen glest med lugg uppepå.

Att vänta på M när han är i en fiskebutik, det är ingen lek, inte alls några snabba kast som kan vara färdigt på några minuter, nej då detta kan vara i som det känns en hel evighet. Butiksägaren hade några besöksstolar, säkert uttänkt att männens fruar kan sitta där och vänta. Inte fanns det några damtidningar där heller, nej bara tidningar med män bakom flötet. Där satt jag och sonen och bläddrade i några tidningar, plötsligt såg jag en bild av en karl som plaskade runt i nåt bildäck, med ett spö i högsta hugg. Idag vet jag och är väl ofrivilligt "delägare" i en flytring. Då jag såg bilden skrattade jag ljudligt och M kom fram och undrade vad jag hade hittat för fint, då såg han flytringen blev drömsk och  fick små stjärnor i ögonen och sa : " En så´n ska jag ha."  Vad jag tänkte då vill jag inte berätta.

Han gled iväg i drömbutiken ytterligare en lång stund, till slut kom han med en konstig påse med en skalp i, han förklarade att det var en tuppnacke. Sonen som suttit där tålmodigt och tyst en längre stund tittade upp och frågade häpet och med stora ögon : " Vad ska du ha den till? Är det en tupe´?

Ja livet med en fanatiker har inte alltid varit lätt, men man lär sig till slut. Så kvinnor ha tålamod med era äkta män, men passa er så de inte får simhud mellan ögonen då är det kört.

                                                                  
Detta är givetvis ett montage av Herr M och en Indisk tuppnacke, det var väl denna syn sonen fick den dagen i affären.

Detta inlägg är genomläst och godkännt av maken, alltså ingen anmälan till Blogg.se.