Idag är det tur att det finns ett tangentbord. Det är det enda sättet att kunna kommunicera på. Min röst är borta, jag skrev röst inte att mina bröst är borta. Dom syns lite.
I morse när jag skulle säja morgonens första ord då kom det ett väsande och en rosslig slemmig stämma i olika lägen dessa skrovlades ut samtidigt. Det är väl det som kallas att tala i tungor. Jag väntade bara på att prästen i filmen exorcisten skulle dyka upp, han jag inte minns namnet på. Fast han var fasligt lik en ung Bryan Ferry.

Idag kommer jag och min man att förstå varandra ännu mindre än vi gjorde innan, rent språkligt eller det bästa är att låtsas att jag är tysnaden i Ingemar  Bergmans "Tysnaden". Och det kommer M att gilla:-)
Jag har laddat med Alvedon, näsdroppar, honungsvatten och Fis Herman och hans vänner.



Detta är Fis Herman och hans vänner, och äter man för många då har man en garanterat dålig mage...



Från er vän Rivjärnet