Likt misstrodda lögnhalsar...
Kategori: Vardag
Jag har sagt till mej själv att aldrig förvånas över de saker som händer på mitt jobb. För skulle man gå i taket för alla korkade ide´r och beslut som ledning och organisation tar då skulle man lätt få en enkel biljett till "Knäppgården i Leksand", där tror jag det finns plats till alla oss anställda. Man orkar inte ens bli förvånad över alla deras drag längre.
Det finns inga pengar att köpa arbetsmaterial, kläder så vi kan utföra de sysslor vi blir tillsagda att göra, vi får lägga tid med att leta i timtal efter inredning eller såga av konsoler till hyllplan för att nämnda inte finns. Inget ska köpas in för att företaget blöder. Dom tänker inte alls. Orkar inte gå in på den skiten nu.
Men den 1:a september så bjuder de in till ytterligare ett haleluleja möte i Stockholm/ Jönköping för "alla som är kvar" anställda i Sverige där de ska berätta om personalkostnader och annat. På kvällen blir det fest med uppträdande av Erik Gadd , han som sjöng "Do you belive in me" (Tror du på mej?) och Lena Philipsson "Det gör ont", ja visst gör det ont när pengarna går till dylika väckelsemöten och idioterna (vi) sitter och lyssnar på floskler och tomma ord, och att vi ska vara stolta över att vi jobbar på företaget. På natten går bussen hem till Dalarna igen, och väntas hem vid ca 3 tiden, och de som enligt schema ska jobba dagen efter får ingen nåd. Där gäller inte dygnsvilan eftersom det är frivilligt att följa med.
Jag följer inte med på en resa till av det här slaget, fick nog förra gången då det lät stort, och allt bara rann ut i sanden.
Jag är för smart och mogen för att köpa detta koncept. Så åt helvete med företagshjärntvätt där företaget talar om att gör som vi säjer, då blir allt bra. Ni får aldrig något inflytande, det måste ni acceptera. Och gör ni inte det eller köper vårt koncept då är det lika bra ni slutar. Var glada och tacksamma, och håll käften.
Idag är det krångligt att vara sjuk, om man ens är sjuk. Ljuger vi att vi är sjuka, är vi sådana lögnare och är så pass misstrodda att man ska konstruera ett "storebror" system. Från 1 september (allt händer då) då ska vi anställda då vi bli sjuka ringa ett antal samtal innan vi får krypa ner i sängen igen och kurera oss.
Det heter "Sjuk och friskanmälan vid sjukdom och VAB". På morgonen då du vaknar ska du ringa till en sjuksjöterska på företagshälsan Previa och anmäla dej, de förhör sej om hur du mår och om du är sjuk, sedan ska du ringa till stormarknadschefen på hans mobil, tala om din sjukdom, och till sist ringer du till din avdelningschef och talar om att du efter alla samtal är död. Då kan hon sätta in en arbetskraft som inte finns. Vi är simulerande hypokondriker, vi är ett antal lögnhalsar som sjukskriver oss för att vi tycker det är roligt. Vi på våran magra handelslön och halvtider, tycker att en karensdag hit och dit inte spelar någon roll, och att 80 eller 70% procents på fattigbidraget inte spelar någon större roll. Visst är det vi det? Efter tre dagar ringer sjuksköterskan upp och samtalar och hör om vi tagit någon Alvedon...
På mitt jobb finns det många kvinnor som har trasiga axlar, dåliga ryggar och värkande kroppar. Aldrig har företaget erbjudit de trötta kropparna om massage eller hjälp. En sådan tjänst har inte företaget inte haft vilja och förstånd att införa. Vi har inget värde. Däremot har de köpt in en tjänst som heter förebyggande arbete mot arbetsskador. Då kommer en kvinna och berättar hus kassastolarna ska se ut, och hur vi ska lyfta tunga saker. Henne har jag sett en gång på 9 år. Och hon talade om vad företaget kunde köpa in för att minska arbetsskadorna, dom har inte köpt något...
När jag blir frisk, då ska jag ringa till sjuksköterskan på Previa och tala om att jag är frisk, sedan ska jag ringa till Stormarknadschefens mobil telefon och säja "Jag är frisk...", slutligen ringer jag till min avdelningschef och säjer: "Jag har sagt upp mej...
Detär väl så här det är när den arbetarovänliga blå regeringen får bestämma ,som kan hålla igång slavfabriker och idiotstämpla de anställda. Vi inom handels har väldigt små hjärnor. Man är en nickedocka i ett simpelt monopolspel.
Patienten: "Hej jag är sjuk och vill sjukanmäla mej.."
Previa: " Vad har du för sjukdom?"
Patienten: " Jag har ont i lögnhalsen..."
Previa: "Har du tagit någon Alvedon?"
Patienten: "Nä, ljuger jag bättre då?"
