Mia Jäverlings Blogg

Jag har förstått att en hel del inte förstår att ungdomar som blir kriminella eller får drogproblem inte måste ha en taskig uppväxt. Det finns hur många som helst som kommer ifrån bra eller fina familjer med trygghet och en fast hand som trillar dit på alkohol och droger. Att inte förstå detta har jag fått svart på vitt idag, och det kom ifrån en politiker jag träffade på en affär, och vi började att samtala om nattens dåd. Det är ganska skrämmande att ledande i kommunen inte vet att ett sådant allvarligt problem, och ett så här stort problem som skadar människor och som belastar den kommunala budgeten så grovt, finns i alla samhällsskikt. Även hos den tryggaste familjen sker det . Jag blir så jävla rädd, och förbannad. Vad ska jag göra för att försöka få alla förståsejpåare att begripa hur det egentligen ser ut? Vad kan man göra för att försöka få dem att inse att det finns en annan bild av deras inskränkta värld.

Så här ser den tydligen ut:

Mamman och pappan är alkoliserade människor som växt upp i otrygga förhållanden, som de tar med sig dettaboch projekterar över på sina barn. Pappan finns inte för barnen, då de behöver en manlig förebild. Mamman blir misshandlad av pappan och de skiljs åt. Mamman och barnen får kämpa vidare med dålig inkomst och det är kärvt, som balanseras med ett litet socialbidrag och bostadsbidrag. Mamman blir så deprimerad så hon dricker dagligen, och äter tabletter mot depression. Barnen får springa vind för våg, mamman orkar inte och pappan finns inte med i bilden och sitter i fängelse för misshandel eller narkotikabrott.

Är det den här och enda bilden som finns för en hel del politiker då blir jag jävligt rädd, och förstår varför det frodas missbruk och våld i vår stad.

Jag anser inte att ett knarkberoende är anorlunda än ett alkoholberoende, inte heller är beroendet av nikotin anorlunda än något annat beroende. Ett beroende är lika oavsett vad beroendet är, koncekvenserna av det är att det skadar en själv och andra. Då räknar jag också spelberoende, sexmissbruk, shopingberondet. Dessa följer varandra hand i hand fast det är olika beroenden, men alla dessa har helvetiska koncekvenser.

Är det bättre att vara tablettmissbrukare än alkoholist? Är det bättre att vara alkoholist än knarkare? Nej inget är bättre än något annat,för den som drabbas av ett beroende har ett helvete. Alla dessa beroenden behandlas oftast med 12- stegs program här i Sverige. De som köper programmet och idkar det kan bli "nyktra" ifrån det men aldrig friska. Därför måste det ses som väldigt viktigt att politiker och samhället får reda på vad ett missbruk är, och hur det kan förgöra den finaste direktör och få honom rätt ner i skiten. Alla är inför drogen lika, den behandlas likadant, och ingen är friskare än den andre. Om det är  något i samhället som är lika för fattig eller rik, så är det om man är missbrukare. Där är alla lika. Det finns bara ett sätt att klara sej det är att ändra tanken och jobba i stegen.

Vad är jag för duktig människa då som vet det här? Jo jag har varit tvungen att sätta mej in i saker och ting, för saker som skett under mitt liv har krävt att jag ska kunna förstå vissa saker. Och om jag som politiker ska kunna vara trovärdig inför dom som kryssar mitt namn på valsedeln då måste jag förstå en hel del, inte bara snacka förbi saker och ting. Inte förenkla, utan försöka att begripa, lära mej. Att vara vaken och lyhörd.