Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Vem är du...

Kategori: högtid

 till oro, glädje, orättvisor och dumhet.
Jag ska kämpa för att hålla mig på en vuxen nivå.
Jag har svårt för att veta när jag ska ryta till. Nu vet jag att jag måste säga stopp, för att få ro i min skäl.
 
 
Nu sitter jag på bryggan och försöker ta in solen och allt det ljuvliga denna sensommardag, tar ett djupt djupt andetag. Nu ska jag balanseras. 
Jag talar om för mig själv att jag faktiskt är utbildad att gå i möte med olika slags psykiska sjukdomar, men när det drabbar mig nära genom ett svek då står jag som handfallen.
Att möta en manupelativ mytoman är inget som ens jag kan förstå då jag drabbas väldigt nära.
Denna kvinna har stulit mig på tilliten till andra, hon har blåst mig och många andra på pengar och gästfrihet. Hennes närvaro visar sig alltid efter ett tag sätta djupa spår i själen. Hon är som en vass enrisbuske. Det enda som skiljer dom åt är att hon luktar illa.
 
 
En amatörfotograf dom nästlar sig in i människors liv och utnyttjar deras godhet, bygger upp ett förtroende för att senare såra. En kvinna som utnyttjar människor för egen vinning utan nåhon helst empati. Hur många människor har du blåst, lurat och lämnat svikna?
Dina lögner, hur orkar du ljuga så du inte ens kan ta dig ur det? 
Nu har du själv nästlat dig in i ditt eget nät och snart känndr de flesta till dig och du står alldeles ensam kvar.
Jag läser din reseskildring och ser att den kronologiska ordningen är uppochnervänd, fina lögner blir inte till vad du tänkt. Att åka på en resa utomlands, ljuga om att du är fotograf, för snål då fu lurar anfra ät illa. Jag ska sprida informationen så ingen ska bli lurad på pengar.
 
 
Vem är du? Ingen jag litar på. Du har nästlat dig in hos mina vänner med ditt manupelativa sätt och utnytjar godheten, du sprider lögner om dom. Du borde söka hjälp, innan du får världen mot dig. Det kommer att sluta med tvångsvård om fu fortsätter blåsa folk på pengar. Det finns alltid ettt slut.
Jag kommer att skriva ett långt brev till min släkting, jag gör det oavsett. Jag gör det inte för min egen skull, utan för hans egen. Där jag också ska berätta om dina broloppsplaner dom du sprider, ytots att du har en sambo.
Det är farligt att göra som jag gör, men det du sysslar med gör mig förbannad. 
Jag har såpass mycket på fötterna nu så det finns ingen tvekan alls. 
 
Nu tar jag fram den vackra bilden igen för att hitta balansen. Det goda och vackra segrar alltid. Despoter och lögnare blir aldrig långvariga. De får stiga åt sidan för det humanitära och det dom är rätt.
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: