Jag skrattar när jag hör människor julstressar. Det är roligt att liksom höra hur "mycket" dom har som ska göras. Sedan klagar de över att de inte hinner, och att pengarna inte räcker. Jag klagar inte alls, jag hinner och jag har inget studiebidrag i december så jag vet att pengarna inte räcker. Inga pengar kan räcka som inte finns, det är lätt att konstatera. Jag har samlat i ladorna så att alla räkningar landar där de ska, jag har inte ens tänkt på julklappar. Nog måste väl alla begripa att en julklapp är en liten gest som vi ger för att visa uppskattning? Inte en gest för att vi ska tömma konton och besparingar för att sedan tugga på skinksvålen.

Alla väljer själv vilket spektakel de vill göra av julen, alla tar ett beslut vad som plånboken mäktar med. Är man "dum" att man förköper sig för att lätta sitt samvete, då måste man själv stå sitt kast. Det här med den "nya julen" begriper jag inte. Att sätta sig i skuld, att stressa livet ur sig, att köpa och äta mat så länge datumet håller och sedan kasta bort det som blev gammalt eller blev över är idiotiskt. Jag väljer själv om jag vill vara idiot eller smart.

Jag har inte stressat upp mej den här julen heller, jag har haft på förslag under många år att vi som firar jul i släkten skulle ta en Åland eller Finlandsresa, sitta vid dukat bord, äta utav de vi vill ha, ha det lugnt och soft på båten och umgås med den arbetande Tomten som säkert har dygnsskift på färjan. Allt är serverat för några hundringar, inga matrester, ingen disk, inget förberedande. Kan det bli bättre?

Då säger någon, men vi vill vara hemma, det är mysigare och så har det alltid varit. Sedan när alla gått så säger vi "Pust, va skönt att dom sista äntligen ville gå hem." Hyckleri, när vi kan ses när vi vill, eller ge varandra uppskattning alla dagar på året. Vi går iväg till spelbutiken och slår vad om det ska bli snö eller inte på julafton, allt för att vinna pengar. Så korkat, först ska vi barskarapa oss, skuldsätta oss, för att sedan försöka vinna igen några få kronor på spel och dobbel.

Fattar inte alla att det är köpmännen som tjänar på detta och det är ni som får några svåra vårmånader. En del har säkert råd att spendera pengar på jul, men kanske glömmer att lägga en slant till de som har det svårt. På julafton blir alla snälla och delar ut mat till hemlösa, de öppnar sina restauranger. Ja det är snällt, men det är fel att det ska vara så. Alltid finns det något som spökar, och det är det dåliga samvetet. Sedan blir många lite skenreligiösa också, även de som gått ur Svenska Kyrkan.

Jag önskar mej i julklapp att alla slutade ha en vrångsyn på julen, och se den för det den är. En helg som inte behöver vara dårskap, och prestation. Utan en helg och en tid för reflektion och ge sin familj och vänner en extra tanke.

Bäst med julen är i alla fall Tage Danielssons humanistiska berättelse Karl- Bertil Jonssons Julafton, den säger allt i alla tider. En klassiker som står sig i vått och torrt.

Nu idag den 3 december så värmer jag upp min utealtan och sätter mej där i soffan och väntar in alla mina förväntningar i en totalt stresslös miljö, det är känsla det. Jag tänker blåsa köpmännen i år också.