En äkta hovfotograf...
Kategori: Släkten och forskning
Jag har sedan jag var liten varit intresserad av foto och fotografering, jag fick min första kamera som liten och då var det klart en billig variant, Kodak Instamatic med kub- blixter. Klart så fanns det dåligt med pengar i familjen, så det där med framkallning kunde ibland ta flera år, farsgubben höll hårt i plånboken. Några bilder blev det, fast aldrig några riktigt lyckade, ja ni vet hur bilderna såg ut från 70 talet med en instamatic... Under alla år så har jag önskat mig att gå en fotokurs, en systemkamera, och självklart skulle jag vilja bli ett proffs på alla fotoprogram som finns. Lite kan jag men långt ifrån proffs. Jämt har jag varit farcinerad av svart/ vita foton, jag tycker det är snyggt. I somras när jag fyllde år så gav jag mej en fin kamera och jag tycker det är så kul att kunna ta många bilder, och kunna mixtra. Äntligen så fanns det en slant, ska prova när jag får tid att gå en fotokurs.
Nu när jag har forskat så idag ramlade det in en gubbe i mitt släktträd, och jag hade kollat lite i ett släktpapper jag fått av en annan släkting att han var just fotograf. Jag började googla på honom och det ramlade in massor av spännande saker. Denna man hette Herman Hamnqvist och var född 1865. Jag hittade lite grann bla på Wikipedia och blev ganska imponerad. Jag kommer i princip att kopiera det som stod där.
Herman Hamnqvist, självporträtt.
Herman Hamnqvist född 22 Augusti 1865, död 1946, var en svensk fotograf och kunglig hovfotograf. Han drev en av de ledande ateljeérna i Stockholm och ägnade sig inte bara åt fotografins konst utan även åt musikens och framträdde som kompositör.
Hamnqvist studerade vid Uppsala universitet åren 1885-1887 och blev fotograf i Karlskrona. 1890 flyttade han till Stockholm med ateljé vid Drottninggatan och 1894 vid Biblioteksgatan 11 2tr. Han var en av stiftarna till Svenska Fotografers Förbund, där hans kollega Ferdinand Flodin var sekreterare.
Bildmässigt gick han och Flodin i spetsen för fotografins nya uttrycksmedel. Han lade stor konstnärlig aspekt på sina bilder och ville ta fram det sköna i fotokonsten, men han varnade samtidigt för överdrifter och "förkonstling". Berömd är hans repotagebild av den sjuka Gustaf fröding iförd i en särk på sin sjukbädd i Villa Grönsdal tillsammans med sin sköterska Signe Trotzig från 31 maj 1908.
Foto taget av Herman Hamnqvist 1908.
Hamnqvist han ville slänga ut den gamla ateljébråten, och helst komma bort ifrån den mekaniska framställandet av visitkortsformaten. I tidningen Fotografisk Tidskrift från 1901 formulerade han sin åsikt om samtidens ateljédekorationer, som ofta tjänade som bakgrund för dåtidens ateljébilder.
En förstasida från tidskriften.
Citat från fotografisk Tidskrift:
"Dessa otäcka slottsgemak med palmer och grannlåter, dessa konstiga möbler, som ej passa i stycke med enkla medmänniskor, som aldrig annars besvärs av sådana oting, dessa universaldekorationsartiklar, som aldrig hava sin motsvarighet i det dagliga livet, all denna onatur bör hänvisas till skamvrån, där den kan tjäna som varnagel för de barn, som skola uppfostras till tänkande fotografer."
I tio år verkade han i Fotografisk Tidskrift, men enbart med tekniska artiklar. År 1917 sålde han ateljén och flyttade till Helsingborg och sedan vidare till Göteborg. Där blev han under en tid lärare vid Slöjdföreningens fotografiskola. Han lämnade sedan fotografiyrket helt och ägnade sig i stället åt musik och som musikkritiker.
Många av hans bästa bilder tycks ha gått förlorade under de sista åren. Men här nedan så har jag hittat (på nätet) ett axplock med porträttbilder som jag har gjort några collage av. Det är tjusiga bilder, enkla i svart/ vitt inga palmer eller rokoko stolar som stör.
Djupt imponerad och mycket glad att jag har fått in en känd fotograf i mitt släkträd. Bilden av Fröding och hans sköterska har jag sett innan. Den ger ett intryck om att de väntar på något i Villa Gröndal, jag tror att det är döden som står på lur.
En hovfotograf lär jag aldrig bli, men kanske en hovnarr...
Nu senare, långt senare har jag också fått in Gustav Fröding i mitt släkträd, på samma sida. Alltså dessa herrar, Herman Hamnqvist och Fröding är också släkt. Min fråga nu, vilken jag troligen aldrig får något svar på är om de visste att de var släkt med varandra?
