Idag fick jag en liten aning om helvetet. Dödsmetallen kom till jobbet, eller lite häftigare blir det på Engelska, Death Metal. Japp tre band, ett Engelskt med ett svårt namn och svårtytt typsnitt på affischen, ett svenskt med lika svårtydd text på samma affisch. Huvudbandet Vader, ett Polskt band från Olsztyn, ligger kanske mellan jul och nyår, vad vet jag, det var det stora namnet. Ja dom är stora i Polen och inom sin genre, fast jag måste erkänna att jag har aldrig hört talas om dom innan.

En rolig kväll på Cozmos blev det i alla fall, trevliga och skötsamma killar som ställde sin mattallrik i disken efter middagen. Musiken var hård och jag kan inte säja att jag tyckte det var dåligt, nej men heller ingen musik som jag anammar. Texterna då, nej jag hörde inte ett enda ord.




"Här värmer jag upp till en riktig metallare i läskbaren..."





"Metallaren Tomasz "Reyash" Rejek (bas) och jag..."





"Självklart en tummen upp..."






"Jag (igen) och Piotr (Vaders sångare, gitarist) och allas Esa..."






" Vaders Gitarisst Marek Pajak occh Esa fick även vara med på denna bild..."


En klart rolig kväll och min första Death metal konsert under mitt långvariga liv. Någon gång må vara den första. Fast jag gillar den klassiska hårdrocken mera, jag erkänner. Nej nu ska jag ge upp för idag och drömma om småjävlar och hårda toner. Det dånar i öronen, öronpropparna är förbrukade för denna gång.