Mia Jäverlings Blogg

Igår hade jag en insändare inne i lokalblaskan Borlänge Tidning, en insändare där jag på ett kortfattat enkelt språk anser vad jag tycker om några delar av den kommunalpolitik som förs i Borlänge Kommun. Inget av det jag skrev är någon lögn, samtidigt så skriver jag det som jag tycker.

http://www.dt.se/opinion/insandare/borlange/article662471.ece

Jag är en ”dam”, en kvinna på alldeles strax 50 år, jag har haft ett politiskt intresse sedan jag var i 18 års ålder. Jag har alltid röstat på samma parti i alla val, både kommunalt och på riksnivå. Det finns inga tveksamheter var jag står politiskt och den erfarenhet jag besitter vad det anbelangar är det inte många som vet, bara några få.

Jag är alltså ett halvt sekel  en kvinna som i en kommentar får en sträng tillrättavisning av en av de ledande politikerna i Socialdemokraterna här i Borlänge. Han tillrättavisar mig och med en dålig självbild av sig själv så talar han om för mig att jag är dåligt påläst, jag ska inte ”härma” Lindström, jag ska passa mej för att likna honom. Han tror helt enkelt att jag inte har någon erfarenhet , kraft  eller kunskap att kunna äntra en församling som Kommunfullfäktige i Borlänge.

Under min mandat period verksam i min partiförening, och i nämnder deltagande både i lokalen där kommunfullmäktige pågår och med radiolyssning så anser jag att jag inte är mindre kunnig eller erfaren än någon annan där. Jag kommer inte att ha några problem att platsa i församlingen. Där har jag inga tveksamheter.

Men att den består av arroganta mansgrisar som vill tillrättavisa en kvinna, tycker jag är en bottenkommentar som visar respektlöshet och rädsla. Nog att jag visste att mannen i fråga Håkan Castor är osmidig som ett kassaskåp och kan kränga ur sig dumheter, men någon jävla uppfostran borde han väl fått. Jag skulle aldrig sänka mig själv och offentligt uttala mej eller nedvärdera någon vare sej den är från höger eller från himlen eller från Hagalund.

Jag väljer att inte ens motkommentera det han skriver för det är så dåligt. Jag som är några år yngre än honom ruskar på huvudet och säjer : ”Jösses…”

Jag har belägg för det jag skriver i min insändare, och jag som politiker tänker hålla mej till sanningar något annat finns inte för mej.  Aldrig jag vill sänka mej till ett politiskt fulspel, för att följa en struktur och en trend som nitat sej fast hos en del politiker i Borlänge. Jag undrar vad det är som gör Håkan rädd, förhoppningsvis så borde det vara att vi i Borlänge har sjunkit drastiskt i lärartäthet, och att många barn far illa i flera år på våra skolor och är utsatta för dagliga trakasserier av andra elever och det fortgår, eller att en pojk blev av med sin barnomsorg och inga nya lösningar ordnades för han var problematisk och med en diagnos ADHD, eller att barn står i kö för att få läsa svenska, jag skrev 30 styckenmen det är flera. Vad är det för lögner jag far med?

Den mjuka sektorn i Borlänge far illa, det är så, det enda jag bad de styrande i Borlänge var att stanna upp och lyssna, på allmänhetens uppfattning. Det är inga stora krav. Men jag som skattebetalare och  en eventuell politiker i kommunfullmäktige kommer att prata om de orättvisor som finns i vår stad oavsett vad Håkan säjer. Om jag väljs in så tänker inte jag föra en politik som inte gynnar näringslivet i parti och minut. Det första för mej är att människorna får sin lagstadgade rätt till dagis, skola, vård- och omsorg och att marktjänsten för de boende i vår kommun fungerar.  Och jag tycker att lojaliteten mot medborgarna borde vara  mer generös än att mata näringslivet med våra skattekronor. Det är röd politik.

Så Håkan Castor, jag kommer att äntra talarstolen utan att Lindström leder upp mej, jag kan gå själv, jag kan prata själv, jag kan tänka själv, jag kan skriva själv samtidigt som jag visar respekt  mot andra. Jag är medlem i ett parti där alla får ha sina synpunkter, där vi uppskattar varandra och låter alla komma till tals. Om jag mot all förmodan skulle vilja bli medlem i en sekt då kanske jag skulle följa dej?