Nu jädrar anåda krävs det lite blues. Igår var vi ute på ett kort gäddpass i kampen. Vi kammade hem ingenting. När inte ens min fjälliga gubbe inte får hugg, då tappar jag inspirationen. Jag fick ett hugg av en liten halvkilosgädda, han följde mej till båten, vi såg varandra i ögonen, både jag och gäddan ruskade på våra huvuden, och han drog iväg. Jag vet inte varför det inte går på någon riktigt ledningsgädda. I kväll ska jag prova ett vit/rött bete som Johnny "Storfan" har personligen skickat till mej. Jag tror Johnny hyser en viss sympati för mej.
 

Hound Dog Taylor