Nu jädrar gott folk, håll i hatten innan vinddraget tar med sej allt i dess väg. Nu ska här liras proggmusik, visor och rock på hög nivå. Så jäkla roligt som att ånyo komma ur den trånga livmodern för att återfödas och se dagens ljus.
Att bara bläddra igenom pärmen med alla låtar som man samlat på sej sedan 70 talet gör att mungiporna når rekordhöjder.
Tack barn för att ni har ätit eran gröt och blivit stora. Att efter 25 års tystnad få dundra igång med en låt ur förstärkaren är som att fyllas av rampljus i alla ändar. Utan att behöva tänka på att ni blir drabbade av tinnitus eller att ni ska sova efter Bollibompa. Inte nog med det är så många vred att skruva på så, man kan skruva sej galen.

Idag köpte jag mej en förstärkare, klart som tusan att Mamma Mia ska förära sej själv med ett sådant magnefikt hjälpmedel på ålderns höst. Tänk när jag sitter på hemmet och drar av någon Nationalteatern låt och alla svänger med. Borta är dragspelsmusiken och cittran, de finns uppspikade på väggen eller har sålts på Antikrundan.
Förhoppningsvis sitter Clas Yngström (Sky High) på samma hem, så vi kan jamma ihop.



Självklart så väntar jag på bokningar ifrån Metropolerna ute i världen. Egentligen har jag inte tid att sitta här och skriva när jag ska spela.  Om jag hinner, då har jag bestämmt att jag ska spela på min egen begravning. Det går nog om viljan finns.
Till att börja med tror jag att jag turnerar ensam, sedan får vi se om jag kan ta in någon med kastanjetter.
Ja lyckan ligger som ett äkta pärlhalsband denna dag. Den 19 november blev jag ägare av denna elektriska låda, en låda som jag ska hålla levande med att mata den. Min musiklåda och min fina gitarr vi är ett team.



"Ja jädrar ja..."