För många herrans år sedan gick radiotjänst ut med en "skräckreklam" mot alla tv licens smitare. Vi fick se en man som hade en snigel på ögat och i propagandan sa en röst: "Du vill väl inte ha en snigel på ögat?"
Jag vill inte för allt i världen ha en sådan på ögat, inte heller annan skit. Jag trodde att jag skulle klara mej ifrån slemmigheter när jag väl blivit en trogen licensbetalare.

Sjärnorna på slottet är ett otroligt fånigt program och för att inte tala om själva programide´n så är den stinkande. Jag tror inte ens jag vill chansa på vilket land ide´n kan komma från. Det är antingen från Sverige eller _ _ _. Är det sådan här smörja som vanligt folk förväntas att titta på? Här ställer "stjärnorna" krav och försöker på alla vis dölja sina divaliteter, men de lyckas föga.
Har SVT överhuvudtaget frågat ensammstående, arbetslösa Lena i Harplinge om hon har någon behållning av att höra om baconet på stjärnan "Loffes" frukostbuffe´ blivit för knaprigt stekta, eller som han så fint uttrycker sej "Kremerade bacon".
Jag tror inte heller att den stora andelen socialbidragstagare blir särskilt tagna över att någon krönikör varit elaka och gjort Loffe ledsen med att skriva något som han anser nedlåtande. Det de därmot blev ledsna över var när socialsekreteraren sa nej i ansökan om ekonomiskt bistånd för att kunna köpa julklappar till barnen, och lite julmat.

Stjärna eller inte stjärna är frågan som jag ställer till programmakaren: "Vilken är stjärna? Är det någon som framför upprepade diva mane´r  inför svenska folket och inte kan visa tacksamhet utan ömkar och gnäller?"
En stjärna för mej symboliserar något helt annat. Det är inte någon som gnäller på att anjovisen inte är äkta, för en riktig stjärna duger resturanganjovisen mer än väl. Inte heller att bakverket håller "fel färg" den ska enligt Loffe vara mer beige, nu var den mer gul. Jag tycker inte att han har någon stjärnstatus, utan är en otacksam gubbe som gnäller bort mina licenspengar, för att han inte kan peta i sej det som står på bordet. Detta om något är divalitet på en hög nivå.

Att det stinker ytlighet och fåneri i hela programmet det ska vi lära oss att utstå. Varför spelar man inte in ett program om allt ideelt arbete människor gör året om, där man helt ställer upp för de utslagna i samhället som inte klarar av den bistra vardag som finns rúntomring dem 24 timmar om dygnet. Där man visar hur de fattiga lever. De som inte gnäller över en bränd baconskiva. De som gör att de fattigaste kan få en jultallrik och en julklapp till sina barn. I det samhällskiktet finns ingen glamour, inget glitter eller golftävling. De springer inte runt i slottsmiljo med klackskor och pärlhalsband utan de kämpar för att överleva. Deras hem är under Stockholms gator i kloaksystemet eller ute.
Denna misär ryggar en del tillbaka för, enklast är kanske att sätta sej främst i stjärnledet, åka till slottet och gnälla över att rödvinet kommer ifrån Spanien, usch och tvi. Otacksamma jäklar är vad jag tycker dom är.

Jag tycker att SVT kan packa ner programmet i en kartong och gömma skiten längst inne i filmarkivet. Kartongen kan märkas med "Skitprogram" och ta fram någongång i framtiden och lära av misstagen och syna sina divaprojekt till licensbetalarna.