Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Känner kreativiteten flödar...

Kategori: Hobby

Just nu så är jag inne i en kreativitetstid, då jag tycker att det är så roligt att skapa, måla och dona. Egentligen så har jag väl alltid varit lite av en "allkonstnär" som provat mej fram med inredning, skapande av olika slag. Den senaste upptäckten var att göra tvålar, vilket jag tycker är kanonkul och det blir som små konstverk. Jag har sett på reaktionerna när personer som köpt tvålarna tar emot dem, gör det på ett varsamt sätt som att dom var en liten fågelunge. De senaste tvålarna gjorde var rosendoft med rosblad inne i tvålen, och omslagen blev så här:










Detta med tvåltillverkning gör jag inte för att tjäna storkovan, utan bara för att det är så avkopplande och roligt. Jag säljer dom för materialkostnaden och de är en bra "gå-bort-present", om inte värdinnan då kanske tar illa upp och tror att du tycker hon är lortig och stinker:)
Samtidigt så återvinner jag en del saker, som gamla foton, spetsar jag hittar i mammas gamla sylåda. Fantasin sätter inga gränser. Jag kan skanna in bilder jag tycker om, tejpar på silkespapper på ett A-4 ark och skriver ut bilden på det fina silkespapperet och det blir en häftigt omslagseffekt. Att göra tvål och dekorera dom tar verkligen fram den kvinnliga sidan hos mej, jag blir nästan snudd på småromantisk.

Häromdagen så var jag inne hos min härliga granne, en kvinna som snart är 70 år, fullt med handarbeten. Hon kan nästan allt minsann. Hon virkar, tovar och skapar. En inspirerande kvinna minsann. Jag fick en liten gunghäst av henne, den var dalablå och hon hade målat väldigt fina blomslingor på den. Hon frågade om jag ville ha den. Fast jag svarade på mitt (ibland allt för ärliga sätt) att: "Ja, den är jättefin men jag är rysligt trött på dalablå, så får jag måla om den?" Hon svarade att det var okey. Nu får vi se vad hon tycker om den nya designen som jag gjorde av gunghästen. Tyvärr fotade jag den inte innan, men den var som sagt dalablå. Den blev så här efter min framfart.



Jag målade den antikvit, gjorde lite chabby chick, letade i gamla lådor och hittade en rosa skinnbit, köpte några sidenband. Jag tog skummgummi på sitsen och limmade fast den, måttade över skinnet och spikade fast det med dekorationsspik. Den spiken hade jag kvar sedan jag jobbade i möbelfabrik i Småland. (För att inte ni ska tro att jag stulit spiken så ska jag berätta att jag köpte spik när stället gick i konkurs, så ingen kriminalitet här inte). I alla fall så spikade jag fast de rosa 3 mm sidanbanden med dekorationsspik på hästen manke så det fick bli en man. Och limmade fast ett träns eller vad det heter . Jag tycker i alla fall att den blev ovanlig. Lite chabby chick-kinky-punk. I alla fall så får den stå ute på min altan i väntan på någon liten hoppar upp och rider mot solnedgången.

Fast jag hörde av någon att EU reglerna säger att en gunghäst som ser ut så här inte får säljas. Kanske för lite säkerhetsanordningar på den. Inga "gungstopp", små tår blir överkörda och ingen hjälm finns...

Jag rider vidare mot ett nytt år som jag tror kommer bli ett betydande år. Min magkänsla säger mig att jag kommer att pricka rätt. Jag går in på min 4:e och näst sista termin i skolan. En skola som gjort mej till en person som kan spegla mej själv och andra personer. Jag har lärt mej saker om mig själv och mina förmågor. Jag trivs i livet. Skolan har gett mej det som inget annat har kunnat ge mej. Skolan är värd varje krona i mitt studielån, jag har gjort mitt livs bästa investering. Det är svårt att förklara, men ni som gått Humanistiskt Behandlingspedagog utbildningen förstår mej. Jag ser framåt att åter träffa mig mina eminenta lärare igen.

Året som gick fyllde mej med tillit, styrka, sorg och livsglädje...

Gott Nytt år Kamrater & vänner

I denna såpa bubblar ideérna...

Kategori: Hobby

Jag har hittat något som jag tycker är skitkul. På ett sätt så borde det faktiskt associera till skit eller snarare skitsanering, eller en smutsborttagare. Jo jag har börjat med något så vansinnigt skojigt och det är tvålgjutning. Ja jag vet, det låter fånigt löjligt, men det är som sagt skitroligt. Jag har köpt tvålgelé som jag smälter i ett vattenbad, tillsätter doftmedel och paketerar in i fin förpackning.

Det började med att jag köpte en tvålsats på Panduro, för att testa och jag blev som sagt besatt och den är beroendeframkallande. Jag köpte en kartong som heter "Angels". Alltså bara att starta, och tillverkningen var igång. Gubben undrade vad vi skulle ha alla tvålar till, vi som bara använder flytande tvål. Jag sa att jag kunde väl sälja dom eller ge bort. Sedan visade jag upp tvålarna på Facebook och jag sålde slut på dom. Plötsligt hade jag inga tvålar att ge bort så jag fick åka och handla lite saker och vips så var tillverkningen igång igen.

Nu ska jag visa upp lite egna bilder från den första framställningen...




Tvålsatsen som inspirerade mig till att börja med gjutningen.

De tre första tvålarna i tillverkningen...



Nr1: Såld. (Änglasatsen)




Nr2: Såld (Änglasatsen)




Nr 3 Såld. (Änglasatsen)




Nr 4 Finns kvar...(Fri design)  Såld




Nr 5 Såld. (Fri design)


Nu tog tvålgelén slut, och jag åkte och köpte ny, plötsligt så puttrade det igång nya tvålar...




Nr 6: Finns kvar... (Fri design)




Nr7: Finns kvar...(Fri design)          Såld




Nr8: Finns kvar...(Fri design)         Såld




Nr9: Finns kvar ...(Fri design)          Såld




Nr10: Finns kvar...(Fri design)  




Nr11: Finns kvar...(Fri design)   Såld




Nr12: Finns kvar...(Fri design)         Såld




Nr13: Finns kvar...(Fri design)




Nr 14: Finns Kvar...(Fri design)


Alla tvålförpackningar blir olika, ingen är lik den andra. Inspirationen och kreativiteten flödar, ja rent av bubblar under arbetets gång.

Ja det bubblar ständigt av nya ideér och det finns egentligen inget hinder i tillverkningen. Det är som om att skapa små konstverk, med fingerfärdighet och livlig fantasi så kan omslaget till tvålen bli hur som helst.

Om ni inte hittar den sista klappen till din vän, då vet ni att det kokas tvål i Forssa för fullt...

God Jul!


Julen kommer alltid...

Kategori: högtid

Jag skrattar när jag hör människor julstressar. Det är roligt att liksom höra hur "mycket" dom har som ska göras. Sedan klagar de över att de inte hinner, och att pengarna inte räcker. Jag klagar inte alls, jag hinner och jag har inget studiebidrag i december så jag vet att pengarna inte räcker. Inga pengar kan räcka som inte finns, det är lätt att konstatera. Jag har samlat i ladorna så att alla räkningar landar där de ska, jag har inte ens tänkt på julklappar. Nog måste väl alla begripa att en julklapp är en liten gest som vi ger för att visa uppskattning? Inte en gest för att vi ska tömma konton och besparingar för att sedan tugga på skinksvålen.

Alla väljer själv vilket spektakel de vill göra av julen, alla tar ett beslut vad som plånboken mäktar med. Är man "dum" att man förköper sig för att lätta sitt samvete, då måste man själv stå sitt kast. Det här med den "nya julen" begriper jag inte. Att sätta sig i skuld, att stressa livet ur sig, att köpa och äta mat så länge datumet håller och sedan kasta bort det som blev gammalt eller blev över är idiotiskt. Jag väljer själv om jag vill vara idiot eller smart.

Jag har inte stressat upp mej den här julen heller, jag har haft på förslag under många år att vi som firar jul i släkten skulle ta en Åland eller Finlandsresa, sitta vid dukat bord, äta utav de vi vill ha, ha det lugnt och soft på båten och umgås med den arbetande Tomten som säkert har dygnsskift på färjan. Allt är serverat för några hundringar, inga matrester, ingen disk, inget förberedande. Kan det bli bättre?

Då säger någon, men vi vill vara hemma, det är mysigare och så har det alltid varit. Sedan när alla gått så säger vi "Pust, va skönt att dom sista äntligen ville gå hem." Hyckleri, när vi kan ses när vi vill, eller ge varandra uppskattning alla dagar på året. Vi går iväg till spelbutiken och slår vad om det ska bli snö eller inte på julafton, allt för att vinna pengar. Så korkat, först ska vi barskarapa oss, skuldsätta oss, för att sedan försöka vinna igen några få kronor på spel och dobbel.

Fattar inte alla att det är köpmännen som tjänar på detta och det är ni som får några svåra vårmånader. En del har säkert råd att spendera pengar på jul, men kanske glömmer att lägga en slant till de som har det svårt. På julafton blir alla snälla och delar ut mat till hemlösa, de öppnar sina restauranger. Ja det är snällt, men det är fel att det ska vara så. Alltid finns det något som spökar, och det är det dåliga samvetet. Sedan blir många lite skenreligiösa också, även de som gått ur Svenska Kyrkan.

Jag önskar mej i julklapp att alla slutade ha en vrångsyn på julen, och se den för det den är. En helg som inte behöver vara dårskap, och prestation. Utan en helg och en tid för reflektion och ge sin familj och vänner en extra tanke.

Bäst med julen är i alla fall Tage Danielssons humanistiska berättelse Karl- Bertil Jonssons Julafton, den säger allt i alla tider. En klassiker som står sig i vått och torrt.

Nu idag den 3 december så värmer jag upp min utealtan och sätter mej där i soffan och väntar in alla mina förväntningar i en totalt stresslös miljö, det är känsla det. Jag tänker blåsa köpmännen i år också.