Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Första solnedgången på bryggan i år...

Kategori: Vardag

Detta var första kvällen i år som jag fick sitta ner på bryggan i sommarvärmen och se på solnedgången. Den var sej lik, men man kan se sen hur många gånger som helst. Inget slår den svenska sommaren, när de fina sommarkvällarna kommer då är njutningen optimal. De varma kvällarna på bryggan är de kvällar man ser fram emot. Micke var nere och metade upp löjor som han ska ha till sitt morgonfiske, det fisket hoppar jag för jag känner att jag behöver en lagom sovmorgon. Men mot kvällningen då är jag fit for fight igen. Då ska jag kämpa upp gammelgäddan.



"Här står M i solnedgången. En riktigt romantisk bild..."

Äntligen är jag ledig två dagar och jag tänker bara njuta av de här dagarna. Några båtturer blir det, och kanske några dopp i sjön. Men där tvekar jag eftersom jag har blivit en badkruka på gamla da´r. Jag har ingen aning om varför jag blivit det.




"Solen går ner över Ösjön..."


Nu ska jag gå in i husvagnen och dra ner rullgardinen, zappa på tv- dosan och se om det går någon ryslig deckare på någon kanal. Det är så mysigt att ligga och titta på en riktig nagelbitare och försöka luska ut vem som är den skyldiga. Nästan alltid har jag fel, men vadå när reprisen går då vet man förhoppningsvis vem den skyldige är.
Först ska vi värma några marinerade tunna revbensspjäll och avnjuta lite vitlöks baugette, titta på varandra i värmeljusets sken och konstatera att vi älskar varandra trots att vi är alldeles oranga runt våra munnar av köttets marinad. Jo det där lät snuskigare än vad som jag menade men det är bara att svälja för det här är min blogg.

Go´natt och skitfiske på er allesammans.

Sverige är semesterstängt...

Kategori: Vardag

Efter att ha suttit på altanen och intagit en god kopp morgonkaffe, kokkaffe då förstås och försökt att hitta tillbaka till den normala vardagen, så må jag säja att jag har hittills misslyckats. Jag sitter här hemma och tittar ut på den "rufsiga" gräsmattan och de klena blomlanden som under den snabbt gångna sommaren saknat omsorg och tanke.

 Fåglarna är inte längre på alerten, deras ungar har redan lämnat boet och lämnat fågelmamman. Det är ganska tyst på altanen tills sopbilen dundrar in på parkeringen och tömmer tunnorna i en rasande fart, och snabbt iväg och det enda som stannar är stanken som blåser in som en pust i trädgården. Grannens tax vrålar en stund efter en sädesärla som vippar på stjärten, som efter en stund flyger iväg och hunden lägger sej på en skuggig plats och väntar på nästa anfall.

Jag sitter här hemma och familjen finns kvar vid husvagnen med både semester och sommarlov. Det känns en aning uppgivet att vi inte kunde få en sammanhängande period tillsammans alla tre. En saknad av tillhörighet, en litan avundsjuka som mamma att inte få finnas i deras vardag och styra och ställa. Alla familjer borde få ha lite ledighet tillsammans för att stärka sej inför alla nya utmaningar som rullar under ett år. Med läxläsningar som inte alls är roligt för någon av parterna i en familj, för att utveckla och genomföra planerade projekt. För att få ha och göra roliga saker tillsammans.

Min andra jobbvecka är igång, samtidigt som halva sverige har stannat. Man märker att semesterfirande kunder har varit på antinget något uppgivet eller uselt humör pga av vädret. Det har gjort allt utom snöat och legat på minusgrader. Sådant som frustrerar andra människor och sätter sej på deras humör kan lät gå ut över personal i en butik, och det kan utlösas av att något är tillfälligt slut i hyllan. Det som är ett aber för oss som jobbar i butik är att nästan alla leverantörer vi har är också på semester. Sverige stannar upp i Juli. Båtaffären med sina tillbehör har semesterstängt, och det är åt helvete säjer en del kunder till oss som jobbar i en annan butik. De undrar varför en affär ska ha stängt då folk har semester...Ja det tycker jag att de ska fundera över, för folk som arbetar i butik är ytterst normalt funtade och vill och behöver semester som alla andra anställda i vårt land.

Jag får ta tillvara de här timmarna innan jag börjar eftermiddagsskiftet, jag ser att himlen är blå och att solen skiner. Sommaren har hittat tillbaka till Sverige, om det är för en tid eller tillfälligt det vet inte jag. Men jag måste ändå få njuta utav att se solen och glädjas åt alla lediga och sommarlovsbarn får värme och väder. I morgon är jag ledig och då ska jag verkligen ta till vara på dagen och vara tillsammans med min familj och låtsas att vi har semester tillsammans. Sedan fortsätter jag att jobba två dagar och sedan igen är jag ledig Lördag och Söndag.

Jag gick ut i trädgården, barfota, och jag anade en kyla i luften. Jag sneglade i mitt land, det landet jag skulle ha avvecklat i våras och inte hann, där var det kaos, humlet hade spritt sej tillsammans med brännässlor och annat vilt ogräs. Någon oidentifierbar röd blomma krängde sej tvivelaktigt upp efter ljus. Ja vilken blandning av skit, grannen som har den finaste trädgården i kvarteret säjer att i år har jag inte en chans att "vinna". Hon säjer: "Du är tvåa i år också"... Hon förstår inte riktigt mitt trädgårdsförfall och att intresset är som bortblåst av att ligga med bakdelen i vädret och dra ogräs. Jag förstår för jag måste ha varit vansinnigt sinnesförvirrad när jag trott att jag tyckte det var roligt.

Till hösten ska jag ta bort ogräshärden och kanske göra något mer sterilt med stenar och andra tåliga stenpartiväxter, vi får se vad det blir för väder då. Jag lovar inget, bara skriver det, än så länge.

       
       
         "Njut...."

Nu är vi nöjda med vår arbetsinsats...

Kategori: Vardag

Efter en byggande dag så blir det sparsamt med ord. Vi har ryggvärk och är trötta. Nu lägger jag ut några bilder på arbetet skred under dagen.



"Här gör man en Timellare"...



"Tja, nästan färdig, bara lite stayling och finlir kvar. Vi blev nöjda med det.
Hoppas vi kan dricka morgonkaffet där i morgon, just nu regnar det"...

Två timmar kvar...

Kategori: Vardag

Då var det arbetsdag då. Så fort gick det. Herregud va hemskt...
Fyra veckor semester, POFF sa det.
Hur seg kommer dagen att bli?
Svåra frågor med lite svar...
Vaknade halv fyra i morse och var jättepigg,
läste lite och somnade om...
Sjutton år till pension, gud va jag längtar....
Jag förgyller psyket med en Stenmarkare...

Bloggeri, bloggande - varför bloggar jag...

Kategori: Vardag

En blogg för mej innebär att jag får sätta mej ner och koppla av, skriva ner något som hänt under dagen, en händelse som har skett eller på något som kanske kan komma att inträffa. Min blogg skriver jag för min egen skull, som en slags dagbok. Jag kan gå tillbaka och kolla när saker och ting inträffade. Ett enkelt verktyg och hjälpmedel, och något avkopplande.
Jag har alltid gillat att skriva, och många gånger har jag funderat på att skriva en bok, men det har inte gått längre än till tanken. Än är det inte försent, men ser tillfället av att blogga som ett surrogat till ett bokskrivandet. En dag kanske jag sitter med en färdig bok i datan, det vet jag inte. Det är tyvärr så att tiden inte räcker till alla projekt, men så kommer det naturligtvis inte alltid att vara.

Att jag skriver blogg, det gör jag egentligen helt för min egen skull, jag har inga tankar att prestera bättre och bättre. Sedan om ett inlägg blir extra bra det är ju bra och kan ses som en bonus. Och väljer folk att läsa det som jag skriver tycker jag att det är roligt. Nu har jag inte hundratalet besökare, men det är inget som gör mej ledsen, utan jag är nöjd med er som är sedan är nya läsare naturligtvis extra välkomna.

Från början tänkte jag skriva mer politiskt, men efter ett tag insåg jag att det finns andra som kan gör det mycket bättre. Åja en del politik skriver jag om, inte för att jag måste utan för att jag vill. Jag är intresserad. Jag är väldigt ivrig att få göra en politisk insats och få fram mina åsikter och ord till handling. Det känner jag att jag gör bäst i levande form.
Ganska snabbt i bloggandet insåg jag att en ren politisk blogg, var inte min grej. Då mitt liv är fyllt med andra engagemang och tankar. Jag har ett otroligt behov av att få använda min humor som ett ironiskt vapen i många strider, min vardag är fylld av guldkorn som växer till en händelse som är betydande. Och allt som händer runt mej är politik för mej. Hela samhället är en stor politisk fråga, som många är i och petar i och som oftast förvandlas till kattskit.

Eftersom detta är min bloggsida är jag inte heller rädd att säja det jag tycker, jag står för mina åsikter både här och i levande livet och på min arbetsplats. Jag tänker aldrig vika mej för överheten eller för kapitalet. I min värld står jag rak och stolt, kämpar för det jag tror på. Ingen ska få trampa ner oss människor som varje dag kämpar för att kunna bo, äta och leva. Vi vill att våra barn ska leva drägligt och inte leva i fattigdom som så många barn i Sverige gör.
 
Jag är inte rädd att uttala mina åsikter om min arbetsplats som utrotar gamla medarbetare och sätter in ungdomar som är billig arbetskraft. Jag vet att Coop googlar varje dag och letar efter bloggar och det som skrivits för att se om någon skriver negativt om "det medlemsägda" företaget. Själv är jag en kollektivt ansluten medlem eftersom jag är anställd. Sedan finns det 3 miljoner medlemmar i Sverige och ändå går inte kedjan bra. Vad är problemet?  Du och jag begriper varför det är så, varför inte de som borde begripa det.  Det är inte roligt att se på när ett skepp sjunker och kaptenen på skutan har drunknat. Livbåtarna och flytvästarna lämnades i hamn.

Det är inte fel att få skriva om saker som för en själv är viktiga i sin egna blogg, jag lever idag i en demokrati där tryckfrihetsordningen finns instiftad i grundlagen. Mina åsikter kan jag inte bli straffad för. Fast jag vet att man kan syna mej och fegt ge mej repressalier för mina åsikter.  En arbetsplats kan aldrig bli vinstgivande om inte organisationen är frisk och att personalen behandlas väl och får ha ett inflytande i sitt arbete. Man kan heller aldrig döda en medarbetares åsikt eller strypa deras kreativitet av ideér då blir inte lönsamheten god. Motivation är något varje människa måste ha för att kunna göra något bra eller orka fortsätta.

Nu lämnar jag sorgebarnet innan jag går igång, och kommer tillbaka till min egna blogg som kan ses av alla i hela världen men den är ändå "min" domän. Här präntas typerna av mina fingrar, här vill jag inte såra någon eller göra personliga påhopp som saknar grund. Jag kommer alltid att skriva om sådant som är mej allra närmast hjärtat. Orättvisor och dumma myndighetsbeslut kommer genast att spikas upp på väggen och visas med stora plakat.

I min blogg blandar jag och ger, och tycker att alla humoristiska, satiriska kommentarer är underbara och de roar mej.  Det är svårt att veta vilka kommentarer som kan fällas, men jag är en härdad person och ser det mesta med en stor gnutta humor så jag säjer: "Ingen fara"...Den dagen en magstark kommentar fälls, så går den att avlägsna.

Jag kommer att fortsätta blogga i min takt, utan prestationsångest, jag väljer de typer av inlägg som finns i min närhet. Vardagen som kan synas trist i mångas ögon, är för mej som ett legobyggande, man når alltid dit man vill, och då måste man ha det normala runt sej. Allt i mitt liv skapar ett syfte, något att spinna vidare på. Det ena ger det andra. Sedan att bjuda på ett leende och några skratt om dagen, det är inget man själv förlorar på. Att jag som en glad, humoristisk och ironisk jäkel stampar omkring här livs levande är väl något det. Jag finns här och lever samt skriver blogg för min egen skull. Mina belöningar i livet sker inte form av valuta, utan att jag har ett innehållsrikt liv. Där så mycket positivt sker, en del tack vare mej. Och tänk att jag kan glömma Jantelagen också. Den borde flera glömma, man kvävs utav att nerdegradera sej själv av att tycka att man mest är en värdelös varelse. Alla vi behövs, några högröstade, några lugna och de vältaliga. Tillsammans blir vi åsiktssprutor och kan göra vad som helst.

Hos Stenlund är man stentokig...

Kategori: Vardag

Att flytta en sten är väl inget, även fast gubben är på förmiddagsskift. Man går ut på campingen och hör om någon har lust att flytta en "liten" stenbumling. Man behöver inte ens tjata. Jag frågade svärgubben Leif, och sedan kom en annan Leif och hjälpte till. Det spelades lite och rätt som det var så stod bumlingen på högkant och allt är färdigt för att lägga ett golv.


 

Nu är det så här som jag har planerat att upp till denna höjd ska en trappa gå, till en trätrall där vi ska placera ett fikabord och så att man kan håll uppsikt över den övriga campingen. Men min semester är slut om några dagar så jag lämnar över detta projekt till maken. Han har 4 veckors semester så han hinner fixa till detta.
Jag har ritningen klar, antal bräder som krävs. Hela planeringen finns och man hoppas nu att han är laddad for lite snickeriarbete på semestern.



"Trappan upp mot "kaffeplatån, i bakgrunden syns stenen i "före" läge...."



"Leif och Leif kan flytta berg..."




"Ett annat läge, nu finns inga hinder, eller?"

Jag är så jävla glad och tacksam...

Kategori: Vardag

Det finns så mycket att skriva om, som att Maken leder fisketävlingen och bara drar upp gäddor i parti och minut. Jag är så glad att få åka in till bryggan utan att ens haft känning av fisk, utan i stället ideligen får filma hans jävla fångster.
Han är verkligen värd att få alla fiskar, på sina "stulna" och egenhändigt tillverkade drag. Medan jag köper dyra jerk bait drag, som inte Ösjögäddorna lockas av.

Igår hade vi en fiskekompis med oss i båten, en glad prick, när vi åkte till bryggan för att släppa av mej då hade inte han heller fått upp något. Men sedan när de ånyo åkte ut då fick han en gädda och aborre. Så vem blev den där fiske ------ igen då?

Min karriär är väl inte slut med detta, sommaren är ung och uppgivenheten står på ruinens brant. Några fler utmaningar ger jag mej inte in i. Jag är nog en sämre tävlingsmänniska än jag trodde. Jag är bedrövligt dålig sådan. Inte sedan jag förlorade en damhandbollsmatch på 70 talet har jag känt så här.



Livet måste få sej ett uppsving känns det som, och då sitter man i förtältet och regnet piskar mot tältduken, och det fina vädret med högsommarvärme känns som ett minne blott.
Nu är 9 dagar kvar på semestern och sjutton vilken fart den går i. Trots att man är ganska avaktiverad så rinner dagarna iväg som en strid förs.

Här ute på campingen så är maken Hamnfogde, och sköter om hanteringen av båtplatser och styr  över det. Snäll som man är så har jag gjort en skylt som ska pryda ingången till vår plats. En lite töntig historia men är man på en camping då ska det vara lite vansinnigt löjligt.



Idag ska jag sätta upp skylten, den får bli en symbol för våran kärlek...




Idag ger jag f-n i att klaga...

Kategori: Vardag

Sol på en klarblå himmel, värmen som omger mej, semester. Allt här ute på campingen styrs utav vad jag har lust att göra. Inte ett enda krav ställs varken från mej själv eller någon annan. Just så här bra behöver man få unna sej emellanåt eller ganska ofta. För man vill ju inte göra som Charlott Pirelli, gå in i väggen 40 timmar.( Det har skrivits om det i de stora skvallertidningarne AB och Expressen).

Att vakna upp och höra att 12 åringen snarkar i andra änden på husvagnen, gå ut och göra en god kopp kaffe i det ännu svala förtältet, knäppa på datan och läsa morgontidningarna på nätet när skogsfåglarna kvittrar och långt bort i fjärran skriker kråkorna och bråkar för att någon rovfågel inkräktar på deras revir. Jag älskar den svenska sommaren då den är just så här. Idag finns det inget planerat, agendan är tom några dagar framåt.

M ringde och talade om att han vaknat, han skulle klippa gräset hemma (tack) och sedan styra ut hit till "Öa". Kanske vi kan utmana varandra idag, på lite fiske kanske. Eller ?
Vi var ute en sväng igår, då fick M en liten snipa, ingen höjning av sin ledarvikt. Då jag inte kan så mycket om gädda och hur och när de vill nappa (på mitt drag) så får jag väl googla lite om det. Det är ändå en konstig trend och den har varit genomgående under fisket i sommar och det är att har någon fått en gädda på ett grund så har det inte nappat mer på samma ställe. Då har vi fått byta plats.

Det som är skönt det är att jag älskar vatten av alla de slag och jag mår så bra utav att få vara på sjön då den är i flytande form. Faktiskt så kan jag bli så trött i båten ibland att jag kan somna. Där ljuger jag inte. Det är något som gör det sövande.

Nu återgår jag till inga måsten och lämnar bloggen för stunden...



"Se så´n stil hon har"...

Tredje semesterveckan...

Kategori: Vardag

Än har jag inte frysit ihjäl. Åskan mullrar i fjärran och molnen börjar att hopa sej för ytterligare ett väder. Nu önskar jag att jag kunde få strålande sol resten av semestern. Jag behöver lite energi innan jag går in i den fönsterlösa stormarknaden igen. Det blir lättare att campera här ute vid husvagnen också om det är badväder och grabben kan bada istället för att ha tråkigt med mej. Ändå är han fantastisk tycker jag. Vi har hyrt otaligt med dvd filmer och ätit en hel del godis.

Idag tog vi smutstvätten och pappan i familjen och for in till stan. Tvätten fick gå i Cylindan och pappan fick gå till sitt första eftermiddagsskift. (Så i kväll har jag en Gädd-duellsfri afton). Vi åkte och handlade lite, och det som vägde tyngst enligt grabben det var nog "Guitar Hero" till x-boxen. Så nu bloggar jag och han lirar "schools out" (Alice Cooper). Jag har varit in och testat, men det är inte lätt. För min del är det mycket enklare att spela på en vanlig gitarr än att få ordning på knapptryckadet.

Inne i stan rådde ett vimmel av arbetare som städade efter Peace & Love festivalen, lastmaskiner körde omkring med kravallstaket och staden började gå tillbaka till sitt gamla stadie av en sömnig ort. P&L är en stor grej för vår stad och den genererar både slantar till köpmän och en härlig stämning. Nu är den över för i år och polisen tycker att allt flutit på ganska bra. Lördagsnatten liknade de vid en vanlig lugn lördagskväll i Borlänge och det får man väl säja är ett gott betyg.
Tyvärr hade de skett ett par våldtäkter på campingen, och det är bara att beklaga att det skedde.

Igår skrev jag en jobbansökan. Så alla som vill mej väl får hålla tummarna. Jag söker till Biltema som ska komma till stan. Troligen så kommer nog 700 stycken till att söka sej dit, men jag får ändå tro att jag har en chans med min erfarenhet inom handel och min kunskap från mitt nuvarande jobb. Det hade känts extra bra om något sådant kunde hända mej, helst när det mesta verkar att gå min väg de senaste året. De som egentligen är ett hinder är åldern. Men de vet inte vad de missar om dom skippar mej.

Det är lätt att bli självgod, går det så går det. Jag har ändå ett arbete att luta mej på ifall det blir nej. Det finns många som är arbetslösa så jag är inte bitter.

Framöver planerar jag en resa till IKEA i Gävle, jag har tagit med mej katalogen hit till campingen så jag kan bläddra lite i den ikväll...

Jag funderar föresten över en ny tatuering, men jag hoppas att de har lite andra bilder än dessa . Den med katten är ju inte vad man önskar sej precis:-)

Nödlösningar kan gå...

Kategori: Vardag

Efter helgen hade sonen (den 12 åriga) ingen lust att stanna kvar vid husvagnen. Kompisarna hade åkt hem, semestrarna är inte riktigt igång ännu. Jag hade ingen lust att börja packa allt och åka hem, nu när lugnet lägrat campingen och fågelkvittret hade tagit över igen. Gubben M har börjat sina förmiddagar och inget tjat om gäddutmaningen.

Jag funderade ett tag på hur jag skulle göra läget attraktivt för sonen, då jag föreslog en massa godis, läsk och dvd filmer. Vi åkte in till stan och bunkrade med ovannämnda saker, packade dvd spelaren och skulle börja rigga för en helkväll. Då såg vi att vi glömt dosan till dvd:n så vi åkte in till stan och hämtade den, och ut igen. Nu när vi var klara då la vi oss drog ner rullgardiner och äntrade första filmen "Stardust" en spännande äventyrsfilm, när den var klar då skickade vi in "Guldkompassen" men den orkade vi bara en bit på. Vi somnade klockan 00.00 och gjorde en husvagnssovning på 10 timmar. Det är en enkel match för oss två sovgrisar.

Idag vet jag inte hur jag ska kunna locka med Sunnanö. Ingen värme, ingen sol, ja nu jobbar övertalningskörteln på högvarv. Jag kan tro att vi äter här, för gubben kommer väl knattrande på moppen. Jag och grabben åker hem en stund så får han spela lite data spel en stund. Efter det kan vi åka ut och se resten av filmerna, dra ner rullgardinerna och förära oss med en godispåse till. Vi har halva "Guldkompassen" kvar och en katastroffilm som heter "Flood". En översvämmningsfilm som passar bra när vi har vagnen 100 meter ifrån vattnet.

Nu har jag druckit kaffe, dags för frukost klockan 11.00, regnet börjar att smattra på husvagnstaket. Jag älskar det här, men sonen uppskattar andra aktiviteter än det här. Ja ungdomen nu för tiden, vill bara roa sej....

                 

Fredag, 8 timmar på arbetet sedan semester...

Kategori: Vardag

Nu är nedräkningen inne på de sista timmarna, idag blir det lite småplock och beställningar. Jag gör finliret och går som alltid hem ifrån en arbetsdag med gott samvete. Viktor min "lille" kille snart 12 år, sitter hemma och väntar på att vi ska åka till husvagnen. Där har han sin sommarkompis, dom kan bada, läsa kolla tv och drälla runt en hel dag utan några större ovationer. Livet finns runt dem, ibland blir väl tillvaron lite långtråkig, men så är det för oss alla.

Kylväska, badkläder, varma kläder står på min kom-i-håg lista, på gubbens står det fiskegrejer, M 59, tjocka sockor och bensin till båtmotorn. Ja kvinnor och män är inte ett dugg lika. Jag hoppas att han inte fyller bilen med sina fiskeprylar som han brukar, för idag ska ca 10 krukor med sommarblommor med.

I morse när jag hämtade tidningen så slog en kyla emot mej när jag öppnade dörren. På digitala termometern lyste det  6, 6 grader, jag tröstade mej med att det var i alla fall inte ett minustecken framför.

Ja kära familj och ledighetskommite´ nu har ni en del att pyssla med under dagen, allt vad badkläder och Kalle Anka & co tidningar. Å Viktor, hallå, städa ditt rum och bädda sängen. Jag vet att du kan...

                                    

Det drar ihop sej till semester...

Kategori: Vardag

I år har jag den tidiga semesterperioden, vi skiftar varannat år. Önskeperioden för flertalet av oss på jobbet är den sena. Man måste ändå vara glad åt 4 veckor ledigt. Även om kylan har dragit in över vårt fagra landskap. Jag gillar att sova ut någongång då och då. Inte jämt. Men att få känna att man bara får vara ledig är en trevlig upplevelse.

Det finns inga inplanerade mål förutom att vara ute vid husvagnen som duger alldeles utmärkt för min del. Att kunna gå ner till bryggan med en kopp kaffe när man vaknar och titta ut över Ösjön är magiskt. Sitta där i morgondaggen och uppleva den tystnad som finns innan motorbåtarna drar igång sitt race är rogivande. Rätt som det är plaskar det till av någon fisk inne i vassen. Snoken simmar förbi.

Jag lever verkligen upp från Maj och några månader framåt, vi har det så fint i Dalarna att jag för min del inte längtar någon annanstans. Vi måste vara rädda om den natur som finns så våra efterlevande får uppleva skönheten.

Campingen som vi bor på är SSAB fritidsstiftelse regi, ett antal medlemmar som får det hela att gå runt. Och så har vi eldsjälarna. Man kan nog tycka ibland att det mer liknar ett kollektiv, där man får muta in sitt revir och lyssna på det man vill höra eller fullständigt klappa ihop öronen och låta skvaller vissla förbi. Det finns många oskrivna regler, det finns en hel del självklara regler för få som inte har någon mening många gånger. Så som det varit i 25 år, så ska det alltid vara tycks majoritetens lösning vara, men nu börjar nya campare vilja komma med nya ideér, och det kan fungera med tålamod.

När vi kom för ca 5 år sedan var det inte många barn och ungdomar, nu ser det ut som livet blommar med ungars glada skratt och en stor samling "småknott" på bryggorna när det är badväder. Ni ska vara välkomna ni glada barn för jag tycker att den glada stämmningen byggs upp av eran närvaro. Inte vuxnas gnäll, stön och skitsnack.

På fredag kväll när jag gått av sista passet, då packar jag ihop det jag ska ha och rattar ut till mitt lilla  semesterparadis och öppnar dörren till Tabbert 510 -76 och ropar "Hej Termosen nu är det semester igen..." Ingen gång smakar väl burkskinkan så gott som vid husvagnen, när gasgrillen poffar igång och dimman lägrar campingen, då salladen och den stekta burkpotatisen fyller buken med en honungskryddad fläskfile eller en stark korv med det där konstiga namnet .
Talböcker och baden- baden fyller dagen och på kvällen återgår jag till allvaret och "gäddutmaningen" med min man.

Två arbetspass kvar på jobbet, sedan är jag fri i fyra veckor, nu känner jag glädjetårarna bränna i ögonvråna. Nu kan det bara bli bättre. Inte ens ett regnmoln och lite kyla kan hindra en själ som mej. För nu går jag mot semestern, nu går jag mot en batteriladdning för till hösten lägger jag in min nya inspirationsväxel. Jag kan inte berätta om den för den är så ny att inte ens jag själv känner till dess innehåll.

                                        

                                         "Min alldeles egna egenodlade solros ifrån -07, som lever kvar i minnet"

Än är inte undrens tid förbi...

Kategori: Vardag

Som en del av er kanske vet har jag gjört en hel del överklaganden mot Försäkringskassan. Det hela har gått upp i Länsrätten. Jag har kämpat i hela 10 månader och nu ser kampen ut att vara slut för denna gång. I domen ifrån Länsrätten står det så här:

Länsrättens Avgörande:
Länsrätten bifaller Mia J: s överklagande och beviljar henne sjukpenning för perioden 13 Augusti - 7 Oktober 2007.

Mia - Försäkringskassan 1 - 0.

Jag är otroligt glad att jag till slut fick rätt. Jag är samtidigt förbannad att man som enskild ska behöva riva upp himmel och helvete för sin sjukförsäkring. Det är hårda tider nu och värre kommer det att bli. Det är en utklassning av  sjuka och svaga människor. Den sker en rensning av det svaga och in ska eliten.

Jag förs framåt av kraftiga vindar...

Tack alla som har varit ett stöd under resans gång, jag har tvivlat, men alltid sagt att jag ger mej inte förrän jag får rätt. Då får det ta 10 år om så är. Ni har varit bäst...

Livet är underbart- snabba kast...

Kategori: Vardag

Jag tycker att allt är otroligt roligt just nu i livet. Ena dagen sitter man och har en inviduell gäddfiskeutmaning med maken, nästa dag då sitter man med likasinnade och planerar inför partikongressen i Norrköping. Ja på fredag bär det av mot livets första kongress. Idag vet jag inte så mycket om hur turerna går i detta samkväm, på söndag är jag något rikare i fråga om kunskap. Tänk att man hittar alltid fram till det man vill göra på ett underligt sätt, om man så halkar in på ett bananskal så kan det vara ett avgörande för ens egen del.

I alla fall så sänder man det hela på kanal 24 eller vad det heter så för den intresserade går det att gå in och slå en koll.

Nu kommer maken hem ifrån sitt fiske nere vid älven, och han har tappat bort nyckelknippan. Alla nycklar...oboy han ska ner och leta å må någon göra så han hittar dem för allt ifrån bil, dörr och cykelnyckel är med på knippan.
Han började att leta i gummistövlarna som han hade på sej, men insåg att han skulle ha känt dom. Ibland gör man irrationella saker när man inte vet vad man ska göra.

Nu blev det lite jobbigt för båda av oss...

Halsont, feber och vila...

Kategori: Vardag

Idag var jag tvungen att ge upp och gå hem ifrån jobbet pga sjukdom. Nu ska jag vila och inte orka göra något. Jag måste bli frisk tills fiskekampen börjar. Under tiden får ni lyssna på lite pausmusik...

VIP Kund...

Kategori: Vardag

Nu kan jag välan kalla mej själv för stamkund på en av stadens verkstäder. I morse lämnade jag in bilen för tredje gången på 1 1/2 månad. Första tillfället byttes bromsskivorna, efter det blev det besiktning och dom konstaterade att spindelleden var "ur led", nu har det gått hål på någon slags damask och sedan skall den syntetiska oljan bytas.

Efter dessa besök må jag få be till alla motorgudar att bilen ska må bra ett tag. Det sätter djupa sår i den redan så sargade plånboken. Nu är summa sumarum uppe i flera tusen efter besiktningar och verkstadsbesök.

Annars tycker jag att våren har rasat på i en ryslig fart, mest jobb. Sedan har den varit fylld av ett antal roliga möten. Men det är dåligt med tid att få åka ut till husvagnen och bara få njuta. Till helgen blir det nog ett par nätter där om inte kung Bore slår till eller att Himlens portar öppnar sej för en vårlik bevattning av det gröna. Det hade varit härligt att få i båten i sjön.

I sommar ska jag fiska lite mera, och kanske bräcka min mans fångstvikter. det hade varit skoj. Jag brukar få någon fisk då och då, och då tjuras det ordentligt i aktern. Han ska vara med och dirigera från napp till håvning. Det är en rolig upplevelse. Hans röst går upp i en upphetsad falsett, och han snor runt och gapar: "Slirbromsen"  Då jävlas ju en annan och frågar " Vilken slirbroms?"  Efter att fångsten är uppdragen sprider sej en något tyst och bister stämning och han börjar att byta drag och fiskeplats. Det är så jäkla roligt och man kan liksom sia innan vad som ska ske.
I år ska jag slå gäddrekordet som han har, jag chansar på 8,2 kilo. Rapport kommer till hösten.

Ja idag känner jag mej ganska kaxig, jag får väl ta mej i kragen och tänka roliga och trevliga tankar.

Ja det är mässa på jobbet till helgen. Enligt konceptet är prio ett att blåsa ballonger och hänga serpentiner. Att få in varor ifrån lager och plocka upp varor i hyllan tycks ha en mindre betydande roll. Jag är säker på att Sven Olsson ifrån Smedshyttan skiter i om det hänger barnkalasattribut i affären, han är enkom där för att få sin tvättmaskin för ett billigare pris. Ja vissa prioriteringar känns banala och meningslösa. Dom är blåsta liksom ballonger. Det hade varit roligare att få heliumfylla dem istället, då kunde man få skratta åt eländet. Och tala med pip i rösten.

Det kommer en dag då man förstår vad man gjorde för fel, en dag då man säjer att ballonger säljer inte, det är varor som är det vi ska fokusera oss på. Hoppas att det går fort att förstå det annars är det försent.

Solen lyser, kylan biter litegrann, men det är i alla fall vår...

                                                                                        

Oförutsedda utgifter II...

Kategori: Vardag

Kupolens Gudar var med oss denna förmiddag i glasögonaffären. Historien fick ett lyckligt slut.

Glasögonen gick inte att laga, alltså en svetsning var utan resultat. Det går inte att svetsa i Titan, men jag hoppas att   titanskruvarna som sätts inne i en kroppi nte har lika dålig kvalitét som Titanet i glasögonen. Då kan det gå illa...

Hur som helst tillverkades dessa bågar inte längre, alltså borta ifrån marknaden på ett år. Reservdelar gick inte att få. Via telefonkontakt så erbjöd firman oss ett par nya bågar. Dessa är nu utprovade och tillverkningen börjar förhoppningsvis snarast möjligt.

Tills dess att de är klara så får sonen treva i blindo, kanske måhända kommer han att säja att han tycker jag är söt.

Oförutsedda utgifter...

Kategori: Vardag

Glasögon i olika former, format och kvalitet. Detta handikapphjälpmedel som sitter på folks näsa är tyvärr inte eviga. Inte eviga inte billiga, och kvaliten inte alltid den bästa. Jag har inte en 12 åring som är vild, han är lugn men glasögonen ger upp på mitten. Nu måste jag försöka att ordna detta på förmiddagen innan jag börjar att jobba. När glasögon har ett högt pris då besitter ägaren inte en massa reservglasögon utan är lämnad till ett öde i sudd.

Jag är livrädd att fröken i glasögonaffären ska säja: "Jaaa, oj det var inte bra, dom här går inte att laga.." I det läget har jag inget att säja, det blir väl något dumt att säja att en vitvara ex. kylskåp) ska hålla i åtminstone 5 år, och dom här är bara 1 år. Jag måste försöka klura ut en rufflartaktik, för egentligen har dom gått av på mitten utan slag. (Jag menar inte fysiska slag, inga slag alls...)

Är det så att jag får förbereda mej på att köpa helt nya glasögon åt honom? Jag säjer bara pust...
"Lyckan" i det hela är dock att jag får åka till Dalarnas heliga tempel Kupolen, den västa galleria som växt upp ur en sumpmark. Där fångade jag grodyngel när jag var liten till min pappas glädje. Där körde vi skidtävling i första klass och fick köpa "Snöflingan" ett skidmärke . Och nu har det gamla skövlats och upp kom en halv ögonlob. Där ska jag ta striden om pojkens glasögon. Käre då vad jag går och längtar...

Eller så säjer fröken bara:" Det här fixar vi, ni får ett par nya." Och jag ser åter världen som god och rättvis...



" Bruksanvisning saknas..."



"Kupolen lite från ovan, mitt i träskmarken"

Idiotmycket att göra - hela tiden...

Kategori: Vardag

När ska jag ha tid med allt? Man är som en vandrande service verkstad med jour dygnet runt. Som ordförande i vår bostadsrättsförening så ska lappar skickas ut till alla medlemmar om allt dom inte får göra. Som att inte köra F1 rally inne på gården eller idka långtidsparkering utanför sin egen dörr. Ja sånt tjatar vi ifrån styrelsen om varje år. Ett gräsklipparschema ska till för att allmänningen ska bli klippt. Inte undra på att dom inte älskar mej:-). Allt i vår lilla förening är ett kollektivt ansvar som tyvärr hänger på några få personer och någon tror att när man är ordförande då blir man automatiskt gårdens vaktmästare. Märkligt läge. Jag har tänkt säja upp min ofrivilliga ordförandepost i två år nu, men ingen vill ta över. Ingen attraktiv förtroendepost som ni förstår.

Igår kväll kom jag på att det är vår och sommardäcken måste på nu, ja va bra, och det är jobbhelg. Däcken ligger hos en firma som brukar montera dessa och dom har säkert en hel del att göra idag och om dom har en tid till mej just idag då ska jag kyssa fälgkorset med läppstift. Nu när man är så här gammal som mej känns det som att däcken bara suttit på i 7 veckor, tiden går så snabbt.

Igår var jag till bilverkstaden och fick en tid till måndag morgon, spindelleden måste bytas eller fixas. Jag vet ungefär vad den sitter och jag vet exact vad det kostar. Vi hade precis bytt bromsskivor och sånt för 2.600:- sen åkte jag till besiktningen och dom satt en 2:a på något som man inte ens vet vad det är. Visst ter sej saker och ting lustigt. Besiktningsgubben sa också att positionsljuset fram på vänster sida var trasigt. Så jag gick väl in på statoil i Kvarnsveden och frågade efter en lampa till position fram vänster. Och han skrattade till och frågade om det måste vara just vänster. Jag tror dom vill driva med mej, fast jag inte är blondin längre. Men det märks väl.
Bilar ligger inte i min intresseavdelning, ett nödvändigt ont, som är bra när det fungerar. Nu snart åker moppen fram, den är en härlig kompis. Dricker lite och ger mej en frisk fläkt.

På måndag ska den stora återdebuten ske på vänsterhörnet, med sång och strängaspel. Jag tror att det kommer att funka trots att jag inte har övat flitigt. Nu dessa dagar när jag har varit ledig har som sagt andra måsten legat som prio ett. Sedan har gubben jobbat nattskift så det hade väl inte varit så populärt att sitta här hemma och gala.

Till sist vill jag gratta polisen att dom har fått fast de inbrottstjuvar som har gäckat i vårat kvarter den senaste veckan. Det känns skönt att man kan lämna gubben ensam hemma. För hur det än är så vill jag inte att dom stjäl honom. Han är bra, och kan ta tag i saker mest då när han inte jobbar eller fiskar. Men denna gången ligger däckbyte och spindelleder på mitt ansvar.

Läser idag i BT att jag har vunnit biljetter till huset gungar. Jag skickade in i en tävling att gissa en gammal bild. Och jag visste att det var det gamla andelsslakteriet vid Folkets Park. Jag vann. Priset var två biljetter till huset gungar, det var ju passande för mej som inte orkar gå på krogen, inte kan dansa, gubben säjer likadant. Men tävla ska jag göra...Nåja det är alltid någon av flickorna på jobbet som är intresserade av dom. Jag ska göra ett deal, jag kräver en hundra Harry på V75 och den som är öppen för det förslaget får dansa natten lång.

             image240

               "Skriet: E. Munch"

Vatten- är lätt världens bästa uppfinning...

Kategori: Vardag

Jag tror att jag levde i ett hav innan jag blev människa. Jag är otroligt förälskad i vatten. Jag tycker om det mesta i fiskväg och skaldjur. Hade jag bott bättre geografiskt skulle jag nog helt välja bort kött. Och bara äta fisk, inte rödlistad då, men ändå. När jag var liten tillbringade jag alla sommrar hos farmor och farfar utanför Strömstad. Där stod huvudelen av menyn av fisk. Vi var alltid ute och tog upp middagen utanför bryggan i lilla ekan. Vi bottenmetade med mussla, och efter en stund hade vi en middag bestående av torsk, vittling, sandskädda och rödspätta. Det var tider det, nu om man har tur får man på sin höjd en liten ful simpa. Ja tiderna har tyvärr förändrats. Nu får man fiska makrill om det ska bli någon middag, men det fisket är roligt. Det är en kamp, och det durrar i den grova linan. Havet vid Bohusläns kust och skärgården där är min listetta på smultronställetoppen.

Nu på kvällen gick jag och maken ner till älven, en otroligt fin ledig dag har det varit. Han hade sina sexiga vadarbyxor på och dök ut i plurret med sina jerkar eller vad dom heter. Jag lufsade på i skaplig takt de 4,7 kilometrarna. Sedan sammanstrålade vi och gick hem.

Tidigare idag var vi ute vid husvagnen vid sjön Runn och ställde i ordning alltihop. Nu är det städat ,bäddat. Vill man så kan man bara åka dit och sova över. Vatten är den bästa sinnesro, utan vatten vore vi ingenting.
Kära vänner - Våren är baske i mej här nu...

image234

"Husvagnsmat- Lövbit med briketter eller kroketter, samma smak"


image238

" En Kraftig Svensk kräfta - Stor och vansinnigt goood..."