Efter att ha suttit på altanen och intagit en god kopp morgonkaffe, kokkaffe då förstås och försökt att hitta tillbaka till den normala vardagen, så må jag säja att jag har hittills misslyckats. Jag sitter här hemma och tittar ut på den "rufsiga" gräsmattan och de klena blomlanden som under den snabbt gångna sommaren saknat omsorg och tanke.

 Fåglarna är inte längre på alerten, deras ungar har redan lämnat boet och lämnat fågelmamman. Det är ganska tyst på altanen tills sopbilen dundrar in på parkeringen och tömmer tunnorna i en rasande fart, och snabbt iväg och det enda som stannar är stanken som blåser in som en pust i trädgården. Grannens tax vrålar en stund efter en sädesärla som vippar på stjärten, som efter en stund flyger iväg och hunden lägger sej på en skuggig plats och väntar på nästa anfall.

Jag sitter här hemma och familjen finns kvar vid husvagnen med både semester och sommarlov. Det känns en aning uppgivet att vi inte kunde få en sammanhängande period tillsammans alla tre. En saknad av tillhörighet, en litan avundsjuka som mamma att inte få finnas i deras vardag och styra och ställa. Alla familjer borde få ha lite ledighet tillsammans för att stärka sej inför alla nya utmaningar som rullar under ett år. Med läxläsningar som inte alls är roligt för någon av parterna i en familj, för att utveckla och genomföra planerade projekt. För att få ha och göra roliga saker tillsammans.

Min andra jobbvecka är igång, samtidigt som halva sverige har stannat. Man märker att semesterfirande kunder har varit på antinget något uppgivet eller uselt humör pga av vädret. Det har gjort allt utom snöat och legat på minusgrader. Sådant som frustrerar andra människor och sätter sej på deras humör kan lät gå ut över personal i en butik, och det kan utlösas av att något är tillfälligt slut i hyllan. Det som är ett aber för oss som jobbar i butik är att nästan alla leverantörer vi har är också på semester. Sverige stannar upp i Juli. Båtaffären med sina tillbehör har semesterstängt, och det är åt helvete säjer en del kunder till oss som jobbar i en annan butik. De undrar varför en affär ska ha stängt då folk har semester...Ja det tycker jag att de ska fundera över, för folk som arbetar i butik är ytterst normalt funtade och vill och behöver semester som alla andra anställda i vårt land.

Jag får ta tillvara de här timmarna innan jag börjar eftermiddagsskiftet, jag ser att himlen är blå och att solen skiner. Sommaren har hittat tillbaka till Sverige, om det är för en tid eller tillfälligt det vet inte jag. Men jag måste ändå få njuta utav att se solen och glädjas åt alla lediga och sommarlovsbarn får värme och väder. I morgon är jag ledig och då ska jag verkligen ta till vara på dagen och vara tillsammans med min familj och låtsas att vi har semester tillsammans. Sedan fortsätter jag att jobba två dagar och sedan igen är jag ledig Lördag och Söndag.

Jag gick ut i trädgården, barfota, och jag anade en kyla i luften. Jag sneglade i mitt land, det landet jag skulle ha avvecklat i våras och inte hann, där var det kaos, humlet hade spritt sej tillsammans med brännässlor och annat vilt ogräs. Någon oidentifierbar röd blomma krängde sej tvivelaktigt upp efter ljus. Ja vilken blandning av skit, grannen som har den finaste trädgården i kvarteret säjer att i år har jag inte en chans att "vinna". Hon säjer: "Du är tvåa i år också"... Hon förstår inte riktigt mitt trädgårdsförfall och att intresset är som bortblåst av att ligga med bakdelen i vädret och dra ogräs. Jag förstår för jag måste ha varit vansinnigt sinnesförvirrad när jag trott att jag tyckte det var roligt.

Till hösten ska jag ta bort ogräshärden och kanske göra något mer sterilt med stenar och andra tåliga stenpartiväxter, vi får se vad det blir för väder då. Jag lovar inget, bara skriver det, än så länge.

       
       
         "Njut...."