Resedagbok Kuba 2014
Kategori: Kuba Resedagbok 2014
Lördag 6 dec
...vaknade, i ett becksvart rum, jag hade ingen aning om hur mycket klockan var, hur länge var det mörkt på morgonen på Kuba? Var jag på Kuba? Lyssnade och hörde "mannen andades bredvid" Fipplade till mej mobiltelefonen och den stod på 4.00. Herre je, smög tyst till toan. Kom ut och då vaknade han till. Sedan låg jag en stund i mörkret och väntade att det skulle bli ljust, men det hände inte. Hörde att mannen var vaken. Så jag viskade, "Hej, jag ska ta kameran och gå ut på en promenad, vill du med?" Han stönade och vaknade till, sa "Nu, mitt i natten, Vad är klockan?" sedan sade han, "okey låt mej vakna".
Klockan 05.00 gick vi ut i den ljumma natten, och vi provade att hitta till stranden, jag hittade dit liksom en krabba så leddes jag av instinkten till var havet låg. Rätt som det var stötte vi på en rökande Kuban i mörkret och jag blev skiträdd. Jag hade inte sett honom. Han var nattvakt och kollade av hotellområdet.
Vi tog oss ner till stranden, och vi välkomnades av en underbart vacker måne som var insvept i skyar som lyste som guld i vattnet. Några bilder blev det men hade inte min extrablixt med så de blev gryniga. Men just då så struntade jag i det för skådespelet fick både mej och mannen att stå och gapa av häpnad, barfota i den varma sanden. Lukten av hav gör mig alltid salig.
Vi gick upp från stranden och började leta på ett ställe där vi kunde få oss en kopp kaffe. Inga hotellgäster såg vi, vi var ensamma. Hittade på ett ställe som var öppet 24 timmar om dygnet, på hotellområdet och Kubanen var jättetrevligt och fixade ett gott morgonkaffe åt oss.
Vid 6.30 började det ljusna, vi gick hem till rummet. Klockan 7 kom regnet, vår första semesterdag, där satt vi på balkongen och tittade ut på det tropiska regnet i palmskogen. Jag fick in lite Hemingwaykänsla, då en katt strök förbi utanför. Ja spöregn, på första jetleg dagen. Vädret växlade snabbt, efter någon timme var det tropiska regnet borta.
Efter frukost strandade vi, vi gick en lång promenad, barfota i den mjuka vita sanden. Havet var turkosblått, precis som i en resebroschyr och där fanns vi. Vi hittade ett blötdjur som kanske var en sjöstjärna som såg ut att vara gjuten i betong, det låg pimpsten som måste visa att någon vulkan någon gång spytt ut den, pelikaner simmade ute på vågorna, de var inte snygga, men charmiga. De får mig att tro att de är seriefigurer, med sitt märkliga utseende. Andra märkliga havsdjur fanns ocks i strandkanten. Solen ville inte riktigt komma fram.
På förmiddagen kom personal från resebolaget till hotellet, då bokade vi en resa till Havanna, och den blir på måndag. Vid 11 tiden drog vi oss till stranden, då hade solen vaknat och kommit fram och skingrat alla moln. Vi träffade ett annat par som var med på flyget, de var från Uddevalla/ Lysekil, jag berättade att jag har släkt som kom från trakterna och hon visste vilka mina två kusiner var, men hon kände dom inte. Jag badade med henne och vi pratade ganska otvunget om ditt och datt, en trevlig kvinna. Hennes man ville inte bada, för han kände sig "lite förkyld och min man ville inte heller för han hade kalsonger under badshortsen, så lägligt. Annars brukar det vara jag som är badkruka. Det vär säkert +27 grader i vattnet och jag ville inte gå upp...guppade på vågorna som Ester Williams.
Idag fick jag äntligen tag på svärmor på telefonen, inte var det på resetelefonen, utan det var på min vanliga mobil. Vi hade laddat ett Comviq för utlandssamtal, men den funkade inte alls. I alla fall var det skönt att vi fick kontakt. Att få tala om att vi var framme och att allt var bra, och att få hälsa till yngsta sonen kändes som en lättnad.
En kubansk humla flög förbi, den var precis lik den svenska, den lät lika, och levde av samma orsak som den svenska humlan. Små kvicka ödlor fanns det också på hotellområdet. Den stora kvicka ödlan det var jag.
Den blå/svarta storken hälsade på när vi satt på balkongen på eftermiddagen och rökte cigarr. Den var cool. Alltid roligt att få se något annan än gråsparv.
På kvällen åt vi hummer på den Italienska restaurangen, det var inget dåligt avslut på dagen. Nöjda och mätta gick vi mot rummet. Jag sade till mannen att "Nu får du hänga in finbyxorna i kylskåpet, förlåt jag menar skafferiet..." Självklart menade jag garderoben. Nu var vi trötta.
Klockan ställs på 8.00
...to be continued.
