"Situation hemlängtan"...
Kategori: Samhälle
Att personer blir hemlösa beror sannolikt både på individuella faktorer och brister i samhället.
Hemlösheten i min stad eskalerar, människor har inte tak över huvudet. Unga kvinnor/män, psykiskt sjuka, missbrukare och folk i tillfällig kris har inte en sovplats. Det finns inga skyddsnät för de som redan är de "osynliga" i samhället. Majoriteten har lovat "alla" tak över huvudet i december 2014, och ännu har inget hänt. En politisk arbetsgrupp skulle tillsättas våren 2015 och arbeta för de hemlösa, vem vet om gruppen kom till stånd, jag vet inte.
Kommunen har "byggt bort" de tillfälliga sovplatser som fanns med en arkitektur som är på stark framfart i de flesta städer. Den exkluderande arkitekturen, man bygger bort möjligheten att få ligga ner. http://www.dn.se/ekonomi/obekvam-design-motar-bort-oonskade-fran-staderna/
En duva på torget som söker trygghet och värme
I mina ögon är det fruktansvärt att de som lever i hemlöshet får känna att de är mer och mer oönskade. Kommunens skyldighet är att ge de hemlösa stöd och hjälp, men inte vara bostadsförmedling. Om kommunen ska vara stöd och hjälp och det inte inkluderar tak över huvudet då har det redan brustit i den viktigaste delen av en människas chans till ett anständigt liv. Kommunen vill inte ha de hemlösa under broar och på bänkar, den möjligheten har de redan byggt bort med exkluderande arkitektur, de är friskrivna att lösa ett boende då har vi ju ett moment 22 och alla medborgare i en kommun ska behandlas lika. Jag får inte ihop den här ekvationen.
I kommunfullmäktige pratas sällan politik och i synnerhet nämns sällan hemlösheten, där vilar en del ögonen och sover medan något markberedningsärende behandlas. Jag skulle kunna lägga ut ett foto på en sovande ledamot i fullmäktige, men det är inte min mening att vara spydig eller dum, min mening är att få de personer som somnar på sina poster att vakna till liv och se vad som sker ute i samhället.
Vad gör vi när vi inte har några hemlösa som Dough Seeger, en framgångssaga. Från gatan till känd artist. Vi kan inte vänta att alla som lever utan säng ska bli generaldirektörer eller country artister, vi måste se dom där de är. Allra längst ner på samhällsstegen, i botten. Vi måste lyfta upp de som räddas kan och hitta lösningar till de som är så sjuka att de behöver vård. Det är tvunget att först hitta temporära lösningar för att sedan finna permanenta.
En bänk utan byglar och metallpiggar som går att vila på
Situationen i min hemstad är tydligen inte greppbar, man saknar vilja, kunskap och planer. De saknas resurser som vanligt men har ändå tankar i arenabyggen och områden där det projekteras för den hårda varan. Betong gjuts i köplador, torg läggs om, stenar flyttas, från ett ställe till ett annat. Fontäner får nya placeringar på torget och nya bänkar med byglar monteras för flanörer. Men en lösning till de som fallit mellan stolarna, de som är sjuka och saknar bostad finns inte på agendan. Man blundar.
Jag har funderat en tid och jag kommer att starta en "stödorganisation" om volontärintresse finns, där de som är intresserade får vara med i uppstartningsskedet och komma med idéer och vara behjälpliga i uppstart och arbete även stödpersoner. Jag känner att de hemlösa behöver något/några som kan föra deras talan mot myndigheter och kommun. Några som trycker på.
Är ni intresserade så kontakta mig på min mailadress som finns överst på bloggsidan.
Jag kommer starta en Facebooksida som går under arbetsnamnet "Situation hemlängtan"
