X- files
Kategori: Sant eller Falskt?
En rubrik i dagens aftonblad angående släppande av hemligt UFO material får mej att dra igång denna tidiga timme.
"Han fick order att skjuta ner UFO." Vidare förtäljer texten att stridpiloten Milton Torres förbjöds att berätta om den dagen 1957.
Tänk om Milton fått iväg de 24 missilerna han blev beordrad att avlossa.
Jag brukar få inre bilder och filmer inne i huvudet när jag läser om sådant som jag tycker är tokerier. (Nu kommer väl den vita bilen och hämtar mej, igen). Det blir små inre humoristiska filmer som kanske enbart jag själv småler åt. Hur hade det blivit om Mr. Torres tryckt på knappen.
Tidig morgon och plan och pilot står startklara på en dimmig militär flygplats i England. Han har nyss intagit sin frukost med äggröra och bacon stekta i decilitervis med fett. En kopp Earl Grey te. Där sitter han och fumlar med säkerhetsbältet, en rap sipprar ur mungipan och magen knorrar till. Radarn flimrar till och upp på skärmen dyker ett oidentifierat föremål upp.
"My Good...UFO" Han meddelar flygledningen som beordrar beskjutning. I ett töcken av villrådighet trycker han på knappen. Missilerna alla 24 slår ner allt i sin bana.
Klockan i Big Ben får sej en törn, flygledartornets alla antenner flyger åt fanders. Den uppskrämda flock med Canadagäss ligger som ett Mårten Gåsbord på landningsbanan.
Mrs Honey i en stuga sitter och dricker sitt morgonte när missil 23 äntrar köksingången för att en sekund senare flyga ut på baksidan och rätt in i hönshuset. Men vart tog den 24 missilen vägen? Letar RAF efter den än idag? Kan vi konstruera ett vettigt svar?
Jag har svårt att tro på UFO när jag och de flesta jag känner aldrig fått se något. Alla kvällar och nätter jag har suttit och blåstirrat upp mot himlen och bara sett det skådespel som alla andra seende sett. Stjärnor, måne och mörker. Ett litet stjärnfall som inte gav något av de önskningar jag önskade.
Bara den synen av himlavalvet är fantastiskt otrolig, men vi har alla sett det. Hur den blivit skapad är ett annat kapitel som jag varken vill eller orkar fundera på. Då kan det bli tal om att den vita bilen får hämta mej om jag skulle börja en dylik inre forskning.
Jag nöjer mej med att tro på det som det finns belägg för. Sedan tror jag väl som alla andra på Robert Lind i Kramförs, men det vet ju alla att han har en plats i våra hjärtan och han finns.
Jag ska med spänning följa UFO utvecklingen, kanske plockar dom fram någon djupfryst utomjording ur någon frysbox i USA framöver. En box som står i ett öde hangar ute på den avfolkade landsbygden i Kentucky. En klump som ska åka över hela världen i en burk med formalin för att visas upp för allmänhet och vetenskapsmän.
Dom är här nu, i den vita bilen, dom säjer att jag måste följa med.../ Dana Scully
(Eventuellt följer en "To be continued",)
"En vanlig dag på Jobbet."
