Mia Jäverlings Blogg

Jag är överförtjust i pysslandet och dekorerandet som görs inför jul. Det ställs små tomtar i alla vråer, på ställen där de får stå och pusta och gömma sej. Samtidigt ställs jag inför frågan om jag är  riktigt klok.
Ja det tycker nog jag, jag gör mina dekorationer för mej själv, och för barnen. Den stora berättar att han tycker att jag är hysterisk. Den lilla står på min sida och vi har en julpakt. Vad min man tycker har jag inte den blekaste aning om. Men antar att han är överförtjust över att plocka ner och upp kartonger ifrån vinden varje år.

Kanske har det blivit så för att mina egna jular inte var alltför stämmningsfulla, mamma dog när jag var 9 år. Pappa skulle hålla i trådarna, så det fanns ingen julgran hemma. Detta motiverade för oss barn att den bara skräpade. Den förklaringen köpte inte vi barn, klart att vi var besvikna. Det stod väl någon illa åtgången, tovig tomte på någon stearinfläckad julduk. Ett fruktfat.

Det är helt klart att mitt dekorerande har blivit viktigt för mej, kanske för att glädja barnen. Det är väl viktigt för mej att utföra ritualen, för att ta igen det jag missade. Jag känner mej nöjd när värmen ifrån ljus, och julens lukter når mej.

Den nya tiden iform av hysterisk julhandel är inget jag anammar, handeln har spårat ur totalt. Nej handeln är smart, det är konsumenterna som har spårat ur och köpt denna nya tidens vansinne. Varför skuldsätter sig familjer och handlar på lån eller kredit för att nöja sina barn med dyra spelkonsoler, och annat tingeltangel? Ja det har blivit galet.

När julen och nyårsaftonen gått förbi, då vill jag ha bort alla dekorationer, då vill jag återgå till det "normala" igen. Lådorna får bäras upp på vinden igen av min makes starka armar. Varje år glömms någon tomte bakom någon gardin, han kikar fram och säger: - Grundlurad...

Nu går vi snart in i December månad kamrater, så håll i plånboken. Tryck ner hatten för ögonen, se det som är viktigt inför vansinneskommersen.