Mia Jäverlings Blogg

  Igår kväll tittade jag på Insider i TV3, där tog Aschberg upp hur illa placeringar i HVB hem kan bli.  Ett HVB hem är ett hem för vård eller boende för ungdomar som har ADHD, Asbergers syndrom eller barn som kommer från kriminella eller missbrukarfamiljer. Det är barn och ungdomar upp till 18 år. En sådan placering kan kosta mellan 3.000- 10.000 kr/ dygn, och hemmen är oftast privatägda. Om insynen är begränsad så vet jag inte om det beror på att Socialkontoren inte har intresse i hemmen eller om ägarna kan styra insynen. Jag tror att det är det senare i denna fråga.

Detta repotage visade ifrån A.R.T institutet i Uppsala där en kvinna var VD och hette Sara Larsdotter. Detta hem hade en omsättning under 2006 på 30 miljoner kronor. Hon hade investerat i fastigheter som hade ett värde av 10 miljoner kronor, dessa fastigheter hade renoverats med polsk svart arbetskraft och med de intagna ungdomarnas hjälp, en hjälp som betalades "med en extra veckopeng". Inte handlade detta om någon omsorg över barnen snarare kronor och ören. Skattepengarna gick även till USA resor , bilar och plasma tv i 30.000 kronors klassen.
Jag har alltid ansett att hem för barn och unga ska ha en kvalitetsstämpel, och tjäna sina syften.

Det är inte meningen att privatföretagare ska sko sej på miljontals kronor på att rasera ungdomars rop på stöd och hjälp. Barn som redan under sin levnadstid haft en fruktansvärd uppväxt. På detta HVB hem, fanns inga aktiviteter, det gjorde ingenting, bara satt av tiden. När de placerade tog upp det hos sina socialsekreterare så bara slog de ifrån sig informationen. Har vuxna valt att inte lita på barn och ungdomar som kommer ifrån skakiga hem eller som har en diagnos? Detta måste politikerna ställa stora krav på i sina kommuner, att klienterna har det bra och att insyn i verksamheten ska vara ett stöd för ägaren.

Föredetta anställda hade gått ut och berättat om förhållandena trots att de skriver under ett kontrakt. Om de bryter det kan det bli stämda på 50.000 kr. Alltså ett hemlighetsmakeri, där insynen skall skyddas till varje pris. HVB hemmet hade valt att inte anmäla självmordsförsök hos de intagna. De hade medicinskåp som stod öppna. De gjorde en resa till USA som kostade oss skattebetalare 300.000 kronor, en resa som kallades "belöningsresa". Personalen drack alkohol, inför barnen, en del behövde hjälp att lägga sig. De hade pubkvällar. Ungdomarna fick alkohol i planet och under sin vistelse i Usa.

Som skattebetalare tänker inte jag acceptera detta, om ett HVB hem ska fylla sin funktion då måste det ledas av en seriös människa som jobbar för barnens väl. Jag accepterar inte att privata aktörer skall göra en personlig vinning på dessa ungdomars bekostnad. Översyn måste göras på alla typer av behandlingshem kontinuerligt, det är den lilla människan som ska stå i focus.

I många år har jag kämpat för att kvalitetsstämpla dessa inrättningar, det är hög tid nu. För inte en enda unge ska behöva fara illa under samvetslösa vuxna som startar ett HVB hem för sin egen profit.

Yttreligare något som jag stör mej på och gör mej riktigt förbannad, det är när barnen talar om för sina socialsekreterare hur dom förnedras och inte blir tagna på allvar. Är den vuxna med bildning så självgod och inte alls nämms lyssna. Inte tro på barnet? Dom vill inte höra? Dom orkar inte? Jag måste få ett svar.

I min värld ska inte en enda unge må dåligt...