Mia Jäverlings Blogg

Som gammal filosof och tänkere så funderar och klurar jag och plötsliga ideér och lösningaruppstår då och då. Dom liksom häver sig upp och ur hjärnans gyttriga hålor och innandömen. Vissa ideér är ganska konstiga, en del roliga rent av humoristiska, som den med majspipan, fast den tar jag en annan gång, fast ändå finns det en slags underton och ett budskap med allvar i mitt tänkande.

Mina filosofiska funderangar kan uppkomma i de flesta situationer, det kan vara att jag läser något som ofta inte har med saken att göra, det kan vara något politiskt. Men sensmoralen i mina tankar är att den ska göra gott och den ska främja. Ja mina idéer kan födas ur vilken sak eller bagatell som helst...

 

Nu har jag fött och kläckt en ny skapelse, en med guldkant och förhoppning. Säkert har ingen annan fött den här ideén innan och kanske som förr så hamnar jag inom lås och bom, kanske straffad för min frispråkighet. Även om den kan vara på skoj eller att man skriver något obekvämt kan ses som om man är förädare. Jag tänker skriva om min kläckning och sedan är det upp till mig eller dig vad som är realistisk, är idén dålig eller är den rentav tänkvärd. Visst gör jag alltid en liten revolution om dagen, och föder saker på mitt sätt. Om man gör ideér på ett bakåtvänt sätt så kan den ofta ha en effekt som kan väcka någon slumrande kommunalpoliter som är för trött och har tappat sina ideal.

Jag ser idén som realistisk eftersom den skulle kunna gå att genomföra. Jag berättar att Borlänge Kommuns omvårdnad av våra äldre dalar neråt, och de gamla behandlas inte av värdighet. Nu menar inte jag att de som jobbar inom äldreomsorgen gör ett dåligt jobb, nej tvärtom, ni gör ett jättebra jobb och jag personligen förstår inte att ni orkar. Ni får med beröm godkänt. Det krävs mod att jobba med det ni gör. Jag tänker på att lojaliteten får sina törnar då och då. Äldrevården dalar i kvalitet pga att det alltid "saknas" pengar...Alltså de inhumana politiska besluten visar att några av de förtroendevalda politiker inte tänker med sitt hjärta utan med plånboken. Att av besparingssjäl ta bort de äldres gemensamma matsalar och bomma igen köket och istället sticka åt de äldre boende en matlåda utan lukt for eller färg, är det humant? Att den gamla får gå till den matsalen och sitta med andra kan vara den enda glädje för den boende varja dag, det rycks bort. Den enda chansen till närhet och kontakt under sina sista dagar i livet...

 

Spara och Slösa, två tecknade figurer i Sparbankens egna tidning Lyckoslanten, den gratistidningen delades ut till oss barn men budskapet nådde tyvärr inte alla. Där lärde oss flickan Spara att lagra i ladorna för bistrare tider. Nu är Spara och Slösa klädda i nya roller här i vår kommun. I kommunen där politikerna har dålig hand om "hushållsekonomin", där man köper sig en köpstad och snurrar in sig i asfalt betong och rondeller. Samtidigt uppstår ett annat fenomen, vet inte om det heter "Hjärntvätt eller järntvätt", eller långkok, när kommunen är slösaktig då jublar en del av medborgaren...ropar Hurra...det hurras medan samhället tacklar av och Försäkringskassan hotas av nedläggning för alla ärenden är slut. Vargarna är ihälskjutna och har pålats upp efter Leksandsvägen, och på våra fotbollsarenor bjuder Spendrup på en gratisöl. Bensinpriset har nått 20 kronor litern och stora demonstrationer sker vid samtliga av kommunens alla bensinmackar och man har fått kalla in insatsstyrkan från Stockholm för att skingra demonstranterna. Där står de vilsna medborgarna och hurrar, tittar på varandra och vet inte om de är glada.

 

När kommunen kläder sig i rollen som Spara, då blir den ond, och elak, de vill medborgaren illa. Det är inte den där snälla flickan Spara hon med flätorna utan det är ett skoningslöst monster som skövlar och berövar medborgaren på grundtryggheten. Snor tillbaka av skattekronan, för att blidka den jublande massan som ropar hurra i andra ändan av staden.

 

Att bli gammal i Borlänge verkar inte bli någon höjdare, snarare gruvsamt. En pensionär i Borlänge berättade för en vän att han "Hellre ställde sig framför tåget, före att hamna på ett av kommunens äldreboende..." Det är tänkvärt och det är absolut ett bottenbetyg som borde få ansvariga att reagera. Tänk på de ni sossar, miljöpartister och allianspartier, ni som styr. Tänk på det ni också, ni som inte vågar gå emot partiet då ni anser att ni inte står bakom något beslut.

 

Jag har filosoferat, och som vanligt så tar det sin lilla tid att komma fram till det som ska skrivas...Jag har tänkt mig in i situationen att :

Jag ska bli gammal och vara tvungen att hamna på ett hem i Borlänge Kommun. Vad kom jag fram till vad vill jag delge? Jo om:

Jag börjar med att skriva ett brev till mina barn, ett brev där jag skriver mina önskningar och tankar runt mitt boende som gammal. Jag lägger det i ett kuver och berättar för barnen att brevet ska öppnas den dag då de förstår att jag inte längre kan bo och klara mej själv hemma. Jag kanske bara är gammal eller fått Alzhemirs. De tar fram brevet och ser att jag inte vill bo i Borlänge och de börjar Googla eller vad man nu gör om 30 år. De kollar upp var i Sverige det bästa boendet finns för äldre, de skriver mej på orten och jag får ett boende på ett av Sveriges bästa hem för äldre. Etta på topplistan Råd & Död, Rön menar jag.

Jamen, jamen säjer nu kanske någon att då kan ju inte barnen ha någon möjlighet att hälsa på, det kanske lir för långt. Ja då kanske jag säjer att det kan kvitta för jag kanske inte minns det sedan så har jag ändå Sveriges bästa mat och kanske bryr mej mer om mitt eget välbefinnande. Mina barn vet åtminstonde om att jag har det bra och får maten från köket i samma hus och att jag har möjlighet att känna doften av brynt lök och matos.

 

Innan jag blir gammal och färdig för hemmet så förankrar jag min idé för alla mina vänner. Jag berättar om brevet till mina barn och kanske gör de lika, och på deras barns Googling så står det att mitt hem är Sveriges bästa äldreboende. För jag vill att mina vänner också ska ha en värdig ålderdom på sitt hem

Så om ca 30 år så kanske vi alla sitter på ett bra hem utanför kommungränsen tillsammans. Kanske Clas Yngström slår på elgitarren och drar några blueslåtar som I ain´t beggin...

Själv tar jag fram den akustiska och sjunger en nidvisa om hycklare och hyckleri...