För två år sedan då jag aktivt skrev blogg varje dag, då skrev jag tydligen i förbifarten att jag skulle göra ett långkok med dillkött. Inget ovanligt alls kan tyckas. Ett långkok är faktiskt inte jobbigt, snarare tvärtom, allt sköter sig själv och jag kan göra annat under tiden. Ta en promenad, läsa en bok, koppla av. Bara jag har ställt några reglage på spisen och en äggklocka eller ett larm så är det ju hur lugnt som helst.

Kokningen sköter sig själv. Jag det småputtrar, det sprider alla dofter i huset. Jag tycker att det är enkelt. Men tydligen så tycker media att alla som gör ett långkok är lite "udda", ovanliga. Det ligger en K- märkning över mig, jag är ungefär min egen jägare. Att exempelvis koka högrev är enklare än att flänga ihop en hamburgare. Köttet på en högrev, skjöljer jag bara av i kallt vatten, lägger i en stor kastrull,kokar upp, skummar av, kryddar, och låter puttra i någon timme. Sedan när allt nästan är klart gör jag en pepparrotsås som tar ca 5 minuter att göra och innan har jag självklart råskalat potatis som jag sätter på kokning när det börjar gå mot att allt är klart. Skiiiit enkelt.

Eller är det så att långkok aldrig har lärts ut i dagens snabbmatssamhälle, där halvfabrikatet har en gyllene tid och vi tittar på tv programmet "Landet Brunsås" för att få saker och ting klargjorda för oss. Vi ska vinna tid, tror vi med att äta osunt och snabbt fast vi vet att det är osunt och jag tycker halvfabrikat är riktigt äckligt. Allmänhetens syn är att man inte får kalla mat för "äcklig", då säger jag, jo det får man visst det. Är den halvfabrikat då gills det.

Fisk, det är så gott, fast det tar inte speciellt lång tid att tillreda om man inte gör den i en lergryta. Det kan jag göra ibland, då jag lägger grytan i blöt, slänger i fisk, grönsaker och in i ugnen och allt sköter sig själv. Då kan alla laga fisk, fast tiden kanske inte passar den stressade. Men fatta att det är inte stress när allt sköter sig själv, det handlar bara om en futtig liten planering. Och sådant är vi väl vana med i detta samhälle, eller hur? Där allt ska gå fort på arbetsplatsen så vi glömmer vem vi är.

I går ringde Tidningen Expressen, jag dom ringde och frågade mej om jag ville vara med i Expressen i en artikel där fem kockar berättade om mat och sedan skulle de ha en vanlig svensk som ibland gjorde ett långkok. De hade hittat mitt inlägg i bloggen från 2009, där jag skrev att jag just skulle göra ett längkok. Inte visste jag att jag var unik i Sverige. Sedan tänkte jag när jag pratade med killen från Expressen att dom kanske tänker att vi här uppe i Borlänge har folkdräkten på oss på helgerna och går ut i fäboden och slaktar oss en ko, bereder den och gör ett långkok. Jag i min fantasi kontrar ett långkok med storstaden Stockholm, där man springer ihjäl sig för att inte missa tunnelbanan, och behäva vänta två minuter extra. Eller är det så att folk inte gör ett långkok idag? Har jag blivit så jävla gammelmodig på 50 år? Har långkok hamnat i Kajsa Warg hyllan?

I alla fall skulle Expressen kika förbi och ta en bild i helgen/ veckan och ta en bild. En bild på en helt vanlig k- märkt kvinna som har fyllt 51 år och ägnar mig åt den kriminella handlingen att göra ett långkok då och då.
Ja ganska roligt är det i alla fall. Jag tänker att antingen vill media och kockar få folket att göra sin högrev, eller så vill man visa en bild av en svunnen tid, eller så har den borgerilga pressen nyhetstorka.

Mitt gamla inlägg från 2009:
 http://miajaverling.blogg.se/2009/october/draft-okt-25-2009.html#comment


Från det ena till det andra så måste jag tillägga att jag var iväg och köpte nya utetermometrar. En digital för den gamla hade gjort sitt, och en sådan där "manuell" gammal som man skruvar upp på utsidan och ser ut som en kolv. Den var så fiffig så det fanns en rörlig bygel, så den kunde placeras på vilken sida man vill. Resultatet blev ganska tydligt när jag på kvällen skulle titta hur kallt det blivit. Jag höll på att fullständigt brisera och kväva mej själv av skratt. Fan va jag hade roligt.





Idag blir det inget långkok. Jag vet faktiskt inte alls vad det kan bli. Jag har aldrig provat one- line pizza...