Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Jag gör vad jag vill i min takt...

Kategori: Skitsnack

Faktiskt så känns det just nu så här att fru Bloggägarinnan anser att det inte finns så särskilt mycket att förmedla till omvärlden. Mitt liv kanske kan kännas tråkigt för några, men min stilla lunk med alldagliga göromål passar mej alldeles utmärkt. Att jag ska skifta däck i morgon till sommargummi det skiter nog ni och världen i.

Just nu och i skiftet April/ Maj kommer svaret ifrån skolan om jag gått vidare till intervju. Jag väntar med spänning, och ibland känns det som en stor knut i magen vid tanken på att få sprätta upp kuveret. Jag pratar utåt som jag går vidare, och jag har varit hos min personliga coach och skummat lite på intervjuteknik och vilka frågor som kan tänkas komma.
 I Maj har jag fått tid hos en coach som jag aldrig sett eller pratat med för att han ska göra en fejkad intervju med mej, ett rollspel. Jag är övertygad om att det blir nyttigt för mej för jag har aldrig behövt att konkurera på det här sättet. Alla jobb jag haft har jag bara halkat in i.

Den årliga kontrollbesiktningen har det kommit kallelser för, det är bilen, brösten och livmodern. Brösten gick igenom, likaså livmodern. Nu ä det bara bilen som är kvar. Där är jag inte nervös, får jag ombesiktning så är det bara så. Bilen är 9 år så det ska nog gå "vägen". Förr har jag haft rishögar som alltid åkt på däng så jag är en ganska rutinerad aspirant som inte gäver ner mej för något svar. Jo det skulle väl vara om det blev ett totalt körförbud och jag fick gå ifrån Falun hem. Jo jag besiktar i Falun, för där är dom så mycket trevligare än i Borlänge. (Nej dom tar inte mutor...)
 
Idag frågade en kompis om jag ville hänga med till Grekland, en liten fiskeby på en liten ö, som hette kurredurreduttön någonting den 14 Augusti. Ett lugnt ställe utan gapiga fulla svenskar, men tyvärr säjer jag, skolan ska börja den 17 Augusti, den som jag kommer in på. Det var synd tyckte jag att det krockade, annars hade jag nog hoppat med på resan. Men det kommer fler chanser. Jag skulle tro det. Jag fyller ett halvt sekel nästa år, så då kan jag nog ta tåget till Bräkne Hoby.
 
Eu val i Juni, det känns så främmande men ändå så nära. Självklart ska jag rösta och utnyttja min rätt att få gå till valurnan. Men att ens tänka på EU är lite som att kräkas. Maktens och gubbarnas inpissade revir. Det är svårt att engagera sej för något som man egentligen inte vill ha. Många man pratar med verkar knappt veta att det ska bli val.

En "gammal" jobbarkompis ringde idag, lite galla kom och så kom lite till, hon är kvar och jag har vandrat ut i friheten och kan ta mej en funderare varje dag om och vad jag vill göra med resten av mitt liv. En skön känsla som är svår att tonsätta med musik och ord. Men om tonsättningen skulle bli klar då blev det en vacker visa, jag lovar.

 Ja och sa inte vädergubben på tv, nu vet han som hade krulligt hår och Harry Potter brillor förr, som nu klippt sej och köpt linser, att vädret skulle bli bra i helgen. Jag har bstämt att förtältet till husvagnen ska upp och jag ska förklara att tattarsäsongen börjar. Jag ska ligga i min baden baden och läsa, läsa, läsa och sova. Om vädret blir så där varmt kanska bikiniöverdelen åker på. Hur snyggt lät det där då ? Inte ens loclande. Jag säjer som Regina Lund: "Jaaa ää som jaaa äää..." med hes djup och nasal röst.



Faktiskt trivs jag just nu, mitt liv är inte fyllt av frustrerande tvång. Jag har tid att blicka fram, blicka åt båda sidorna och gör upp med det förflutna. När jag talar om för en del att jag aldrig har mått så här kanon, då tror dom att jag är oärlig och menar att jag kommer nog att falla ner på jorden igen. Jag står redan med båda fötterna där och samtidigt kan jag flyga, det ni är det inte många som kan.
Ibland har jag lust att tala om för dessa bakåtsträvare att jag verkligen älskar dom och ge dem en rejäl blötkyss rätt på mun.  Jag tror att livet är en schlager...

Kossan.se

Kommentarer


Kommentera inlägget här: