Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Raketer och annan smörja...

Kategori: Skitsnack

Det nya året har startat lugnt och fint för egen del, med lediga dagar och flera fikningar om dagen. Nu brakar arbetsveckan igång igen, i morgon torsdag klockan 8.00. Det blir jobb även i helgen. Vecka 2 har jag blivit tillfrågad om jag vill jobba i Ludvika, med att bygga upp nya Coop Bygg där. Det ska bli roligt och skönt att få göra något annat några veckor. Problemet är att jag inte vet var det ligger  och har just nu ingen kontaktperson att fråga. Det blir nog som vanligt att det ordnar sej.

Jag gillar inte nyårsraketer, då menar jag koncekvenserna av dess. Att det fint att titta på det tycker jag, men dessa sprängverk ställer till det för många arter, människor och djur. På nyarnatten stog jag och sonen ute och tittade på den upplysta himlen runt tolvsnåret, och det låg en fruktansvärd illaluktande dimma runt oss. Jag blundade och tänkte mej en annan situation än kvällens, och det var att jag befann mej i ett krig. Jag öppnade snart ögonen igen och var glad att jag befann mej i Forssa. Många djur far illa under jul och nyår pga smällandet, det blir många dagar dessa rädda jyckar får utstå med denna psykiska terror. Jag hörde någon berätta att deras hund inte brukar vara rädd för smällare, men detta år hade det blivit så mycket att hunden blev rädd.
Jag min "tråkiga" människa har aldrig köpt raketer, inte för att jag är snål, utan för att jag tycker det är onödigt att elda upp pengar. Jag ser också under dagarna runt nyår springer många småkillar runt och smäller, utan föräldrar och trots att de är minderåriga. Jag tycker att det är ansvarslöst av föräldrarna. Där är de vuxna inte alls rädda om sina barn. Vansinne kallar jag det för.
När jag bodde i småland, spröngde en ung kille bort sitt halva huvud, han blev inte ung något mer. Han fick en familj som sörjde honom och gick ut med varningens ord. Denna kille hade hittat en osprängd bomb som han skulle fixa till och tända...
För att få en raket miljövänlig krävs det att många metaller plockas bort ur den, sedan när den är ren då lyser den bara med ett vitt sken. Inte roligt tycker många. Metallerna som lämnats efter nyårets raketer är otaliga kilo, jag vill inte ta reda på siffran för då blir jag rädd..
Min grabb tycker att vi är gammelmodiga trökspett som utsätter honom för detta fattiga liv på nyår, men det är mycket som han måste få stå ut med i livet, så jag hoppas att detta inte skadar hans framtid. Att vi på något vis berövat honom på något viktigt i hans barndom.

Salut Festival varje år i September är ett rungande arrangemang med Borlänges Musikskolor och Metalls blåsorkester(namn?), och detta dundrande musikfyrverkeri som sponsras av flera lokala företag är i alla fall något som jag accepterar mer än "ett nyårsskjut" hit och dit. Där spelas härlig musik under höstkvällen och fyrverkeriet blir en del av musiken. Då samlas tusentals människor nere vid älvbrinken för att skåda denna magiska afton

Nu är det nya året här med nya uppgifter. Idag äter familjen vanlig mat. Idag rensar jag bort tomtar i alla sina vråer. Julgranen den i plast åker upp på vinden, för att vara sällskap åt råttorna. Juldukarna viker jag bara ihop och lägger in i skåpet. Vips så har jag trollat fram min vardag igen, barnet nästan gråter och tycker att jag har för brottom. Ja ska det hända något då får vi hasta på lilla vän.


                                                                              

Kommentarer


Kommentera inlägget här: