Mia Jäverlings Blogg

"Bättre skjuta rygg, än arm ur led"

Civilkurage

Kategori: Funderingar

Ett tveeggat ord, som för mej klingar positivt och anses som en dygd. För andra är civilkurage en förrädare eller en bråkstake. Vars attityd och att stå upp för sina åsikter leder till en vikande karriär, avsked i värsta fall. Dagens rädsla för att mista sina jobb och sin inkomst gör att många inte orkar stå för sina åsikter och tyvärr inte heller vågar kämpa för sina rättigheter. Detta gör att exempelvis arbetsgivare har fått sin vilja fram.

De som har ledarroller kliver fram, och de som besitter den goda egenskapen som består av ett naturligt civilkurage kliver frivilligt bakåt. Det här ser jag som farligt om man ser det ur en demokratisk vinkel. De som kliver bakåt och lämnar en främre position, lämnar av rädsla för den som äger makten, går in i ett bakslag, som drar med sig resten i av medspelarna automatiskt.  Utan att egentligen vilja har man skapat en obalans, och satt sej själv och sina medspelare i ett underläge.

Så länge de drivande med civilkurage står upp för sina sakliga argument, och bekämpar missförhållanden med viljan och medspelarna står bakom och bredvid och verkar lojalt, då har vi balansen. De flesta av oss äger den här älskade civilkuragen, men står alltför ofta ensam med den, när det börjar att osa hett.

De som vågar stå för sina demokratiska åsikter, de som visar empati och ansvar, varför lämnas dom ibland ensamma och får stå där och ta skammen. Bakom dessa är det ofta tomt, medspelarna har flytt, de har gjort en reträtt in i hörnet, eller dricker kaffe med motspelaren.
 
Jag undrar vart glöden finns, för jag vet att den inte har slocknat, den bara finns någonstans gömd, den bara väntar på att få syre för att ge den liv, för att bli en eld. En eld med iver, och en eld som brinner, en eld som blir så varm att det åter blir lätt att smida det bästa saker i den. Varför är vi rädda för att tillföra syre? Syret är ju det enda än så länge vi kan få gratis, varför inte utnyttja den så detta sovande samhälle åter börja brinna för det som kan förändras och det som vi anser måste förbättras.

Jag tror på en tid, då vi vaknar, då vi inte längre bryr oss om att några sömnkorn har fastnat i ögonvrån, vi bryr oss inte om att synen är nedsatt eller att hörseln förvärrats. Vi vet bara hur vi ska agera, för vi minns plötsligt att just det här med civilkurage är jag bra på...Då är vi tillsammans igen, och det är då vi kan förändra.

                                       Så här tycker svenskarna:

                                       -81% Tycker att det behövs
                                       mer civilkurage i Sverige.

                                       -52% Är positiva till en civil-
                                       kuragelag.

                                       -54% Skulle känna sig tryggare
                                       med en civilkuragelag.

                                       Källa: Temoundersökning genomförd
                                                   i Augusti 2006






Kommentarer

  • livelev säger:

    Är det då inte lite märkligt att konstatera att så många vill att någon annan har civilkurage?

    Jag tror inte ett dugg på en civilkuragelag. Man kan inte lagstifta fram en egenskap.

    Däremot tror jag att nöden inte har någon lag. Och i nöd kliver hjältar fram och står upp för det uppenbara. Ungefär som Marcus Birro för de sjuka.

    Det absolut bästa vore om vi hade ett samhälle där civilkuraget var en onödig egenskap.

    2008-01-19 | 14:10:28
    Bloggadress: http://blogg.passagen.se/livelev
  • Mia säger:

    Jag menar att man är den man är och ofta står man ensam där framme och de som ville vara med vågar inte.Alla vågar inte äga den egenskapen, eller behöver den inte. De som önskar en sådan lag är väl de som vill våga utan att de får bannor för vad de gjort. Marcus Birro, har ett underbart kurage, men är väl en som har större stöd bakom sej, än ex en underbetald i en liten butik.
    Det sista du skriver om en onödig egenskap kan man tolka på två olika sätt. Det ena är att allt skulle fungera rarätt så det inte skulle finnas, en tyst löneförhandling ex. Eller att folk skulle tiga och rätta in sej i ledet...

    2008-01-19 | 22:28:26

Kommentera inlägget här: