Med risk för att ligga sämre till än vad jag redan gör så tänker jag göra detta inlägg. Jag begär inte att vara älskad av någon i ledande position någonsin. Men jag kräver att som människa behandlas på ett sätt som inte är kränkande. Att kategoriskt mobba eller ha personliga åsikter passar sej helt enkelt inte. Det är vekt. Att tro sej veta allt om mej är skrattretande. Att ha ett bra ledarskap är viktigt, detta gäller generellt oavsett vilken verksamhet ledaren befinner sej i. Jag ska inte råka ut för särbehandling för att en med högre statusinte gillar mej.

Då jag är förtroendevald och ingår i några nämnder i kommunen, så gäller det att man har sin fulla rätt att få vara ledig då man är kallad till ett nämndemöte. Trots jag skött detta snyggt och meddelat tider och dagar i tid innan, så ska jag straffas för det. Jag blir ifråntagen värdet och blir degrederad.  Detta är i högsta grad allvarligt och snudd på farligt.

Att man inte ens näms att ta reda på saker och ting när man är i den positionen är skrämmande. Sedan försöka att få en intet ont anande att känna sej usel är riktigt illa. Ja det var då  fel person att ge sej på må jag säja. Klart att jag inte nöjer mej med att tiga i denna sak. Att göra ett så simpelt utspel som detta är ett hot mot demokratin.

Om du  känner dej träffad skulle läsa det här ska du veta att det enda jag begär är att du kommer till insikt om att det är mänskligt att fela, det gör vi alltid, men trampa inte den demokratiska gången på tårna.

Jag har efterlyst civilkurage här förut, och alltför ofta måste man plocka fram den. Sådana här konflikter skapar bra en massa skit, och man vinner inget på det. Förlusten är att lusten falnar och blir genomsyrad av dåliga resultat och spänning.

Dessutom krockade jag när jag skulle ifrån mötet, backade rätt in i moderatens bil på parkeringen. Hela kofångaren ramlade av i små bitar och baklyktan gick i krasch. Moderatens bil blev mindre skadad, men det kostar.

Jag tror inte att jag kan säja att min dag har varit den bästa i mitt liv- men heller inte den sämsta...
Att jag går och lägger mej ikväll och är förbannad, så är det. Men jag är fan inte hungrig i alla fall. För hade jag inte fått någon mat då hade inte inlägget blivit så lent som det blev.