Jag tittar ut, förvisso snöfritt och ett dagligt kompakt mörker, men molnen på himlen skingras och där sitter den...Där sitter halvmånen som en liten smäck. Så länge allt det gamla finns kvar, då kan jag andas en dag till. Månen har kostat den, alla Nasas rymdresor som gjorts i tron att vi blir lyckliga av att inte få veta mer än vi vet om rymden. Är det en sak jag aldrig blir klok på så är det rymden och dess svarta hål. Jag vet inget mer, än jag någonsin gjort, och jag blir inte lyckligare när dom försöker att förklara detta hål. För mej finns då inget intresse eller värde i det. Svarta hål ordnar regeringen i de fattigas plånböcker, fast logiken fattar jag inte, det finns ju ingen. Om staten blir rikare genom att sparka på folket, då tycker jag att rullgardinen har låst sej rejält, och högern borde få en rak vänster. Men det kommer...

Jo det kompakta mörkret som legat så tät över vår sargade stad under December månad borde nog ge vika nu. Det har "bossen" sagt i en kommentar. En kommentar som helar och läker. För det finns inget som kan försätta en tro ur kurs, om man anammar den. "Gott nytt kämpar år 2008", det är väl klart att man är född till kämpe, sån är jag.
Ett rättvist och ett bra liv är alla förunnade, så är det i min värld. De som inte delar den finns det hopp för. Livet eller världen är inte hopplös, men allt måste förvaltas med omsorg. Kärleken får vi om vi ger, ödmjukheten betals snart tillbaka om man delar med sej. Orkar man ge sina medmänniskor hopp och tro, då är det enklare att leva och känna sej tillfreds. Om man än ger så lite, kan det betyda något stort för någon annan. Man har inte alla svar jämt, men det är värt att prova på små förändringar, samtidigt blir man belönad med sidovinster och många saker faller på plats i ens eget liv, och förhoppningsvis i andras hårda vardag.

Jag är ingen Moder Theresa, men alla har en liten bit av henne inom sej. Tänk en tanke att alla plockar fram sina resurser, och delar med sig. Det är väl det som kallas fördelningspolitik, eller?*s* Resurserna behöver inte vara matriella utan det finaste man har under harmen och bitterheten. Det där lilla fröet som växer och blir något gott. Egentligen borde allt vara enkelt, fast vi människor är världsmästare att ställa till kaos och krångla till så mycket. Varför har inte vi en inbyggd GPS, där vi går den rakaste vägen utan en massa krusiduller. Vi dödliga sitter inte på alla lösningar. Om jag återvänder till Moder Theresa, denna lilla kvinna som gav så många människor hopp. Tänk tanken att hon föddes till att bli den hon blev, föddes god som alla vi gör och förblev god. Jag tror inte att hon satt och läste om sej själv i världspressen hur bra hon var, hennes godhet var född och bestod. Var hon medveten att välden såg henne som en gudinna, när hon egentligen bara var sig själv? Hon hade inte formats av någonting utifrån utan bara blivit som alla borde vara. Goda och ödmjuka.

Nu lyser solen in igenom fönstret, jag funderar på vart molnen tog vägen?*s* Nejdå, nu lurade jag er. En meditativ promenad runt älven hade kanske varit en bra ide´, runt våran dalälv har många ideer slått rot i mitt huvud. Småfåglarna har fått upplevt allt ifrån primalskri till skratt och fniss i dalgången. Att rensa ur gammalt skit ur hjärnbarken är nyttigt, lägga groll och egoism på hatthyllan för att slutligen konserveras är ett tips jag köper. Ut och njut av dagen, ladda batterierna för det nya året står och väntar på dej runt hörnet. Jag tycker att jag hör ett  ljudligt skratt som dränker domedagsbasunernas förfärliga liv.

Om jag gör planksteg på nyårsaftonen, kommer jag att hamna i Dala Demokratens nyårsbilaga på att jag är på utelistan då? Tja sätt mej på utelistan då, för planksteken kommer tamejfan stå på bordet, och jag tänker välkomna det nya året med att joddla en dänga ifrån svenska alpens högland.

Ut gott folk, skit i jantelagen, dra ett djupt andetag och säj till dej själv : - Världen vore snål utan mej...


"Bossen"= L. Lindström